Jag kan inte släppa det här med växelbrukets vara eller ickevara. Ibland ligger jag sömnlös och funderar. Hur ska man tänka om vissa grödor står kvar och ska ge frön och hur ska man tänka krig serieodling med upp till tre olika grödor på samma plats under samma säsong? Här kan du ta del av mina reflektioner och kanske kan du tillföra fler perspektiv och funderingar? Välkommen både med pepp och kritik.
Potatisbladmögel på tomat. Äntligen fick jag tag på några praktexemplar att fotografera.
I förrgår låg jag i badet alldeles för länge. Jag fick med mig en tidning med en lång artikel om potatisbladmögel hos yrkesodlare som jag bara var tvungen att läsa färdig och reflektera över.
Det var spännande att ligga där ombonad i värme och läsa om potatisbladmögel utifrån yrkesodlarnas perspektiv. I tidningsartikeln togs det även upp flera andra potatissjukdomar som angriper potatis och vilka olika preparat man behandlar med samt några nya resistenta potatissorter. Potatissorterna som beskrevs i artikeln benämndes som "Stärkelsepotatis"Vad exakt är Stärkelsepotatis tänkte jag ? Efter några minuters googlande började jag hitta träffar som kunde förklara det hela. Det är framodlade potatissorter som inte är tänkta att bli matpotatisar utan som används som bas vid industriell framställning av stärkelse för livsmedelsindustrin.
Som odlingsinspiratör och trädgårdsnörd är det många gånger viktigt och berikande att lyfta blicken mot yrkesodlare, såväl ekologiska som traditionella odlare. Att inte bara umgås och inspireras av sin egen odlargrupp utan kika över kanten för att se vad yrkesodlare, som är ekonomiskt beroende av sina skördar, tänker och agerar. Att se vilka sorter de odlar, hur de sköter dem, vilka problem de brottas med och hur de löser problemen.
För oss som fritidsodlare är ju odlandet inte på samma sätt och många gånger positionerar vi oss som de goda och medvetna odlarna och yrkesodlarna som de onda och omedvetna odlarna. Om jag misslyckas med skörden grödorna jag odlar, kan jag alltid välja att köpa grödorna i en livsmedelsaffär. Det fungerar ju inte på samma sätt för någon som är ekonomiskt beroende av sitt odlande och sina grödor även om vi säkert blir lika bedrövade när så sker.
Tomaterna på bilden har drabbats av potatisbladmögel eller brunröta som det också kallas. De är odlade på takfarmen 2 där jag odlar tomater i en lång odlingsbädd för tredje året i rad ( utan att praktisera växelbruk). I år har jag bara vattnat dem vid tre tillfällen under odlingssäsongen, de har fått klara sig mer eller mindre själva. Jag skördade dem i oktober och en del frukter, som de på bilden, drabbades av potatisbladmögel. Jag vet inte riktigt varför? Klicka HÄR för att komma till vårt första inlägg om tomater som drabbats av potatisbladmögel. Det hade i tillsammansodlingen 2012 och vi fick slänga nästan allt!
Frisk tomat från takfarmen1 2017. Den här sorten, purple calabash ska vara lite brunröd i sig, sorten är sådan. / Johannes
Jag har så svårt att hålla avstånd. Kål och sallat i pallkrage på Takfarmen 2017.
Jag har aldrig haft klumprotsjuka men träffade en mycket inspirerad odlare när jag var och föreläste i Bromma i våras, tyvärr minns jag inte namnet på henne. Hon berättade att hennes odling var drabbad sedan flera år tillbaka av klumprotsjuka men att hon funnit en lösning på problemet. Lösningen är vitkålen Kilaton f 1 som finns att köpa på fröfirman plantsofdinstiction. Hon har odlat den under ett par år i jord där klumprotssjukan huserat och hon har fått mycket goda resultat med kilaton. För ett tag sedan kommenterade Marie det här inlägget och tipsade om en sida med flera olika klumprot resistenta kålsorter. Klicka här så kommer du till den sidan.
Om jag vore utsatt för denna sjuka men ändå vill odla kål, skulle jag se detta som min räddning. Hoppas att ni som har problem där ute, kan få lite lugn och känna hopp om egen skördad kål nästa år. Nedan lägger jag några bilder till olika inlägg om kål som vi publicerat på vår blogg. Klicka på bilderna eller texten under dem så kommer ni till respektive inlägg. Och! Glöm inte att lämna kvar några huvuden i era odlingar för senare skörd.
Klicka här för att komma till jordbruksverkets information av klumprotsjuka. Tänk att sporerna kan vila i jorden i 17 år!
Många växter drabbas av gråmögel, att jordgubbar drabbas är ganska vanligt.
Gråmöglet "Botrytis cinerea" kom på bred frammarsch i år under september. Under de senaste åren brukar vi vid den här årstiden se små tendenser till möglet i våra stadsodlingar. Det är egentligen helt normalt och inget att oroa sig över. Men nu är det överallt och det skapar en hel del sorg och lidande! Det är en en liten tröst att möglet kommer i slutet av september/ början av oktober och inte någonstans i augusti då skördarna knappt hunnit att bärgas.
Drabbar det mesta
För er som inte haft kontakt med denna gråa historia tidigare kan det väcka en hel del oro och förskräckelse när man ser sina trädgårdar och odlingar infekteras och gå den gråa döden till mötes. Dyker den upp på friland är det inte så mycket man kan göra. Hög luftfuktighet och kyla är något det här möglet älskar. I år har zinniorna både på takfarmen och i tillsammansodlingen drabbats. Jag hade hoppats att några zinnior skulle orka stå ända in i november så att de kunde ge oss eget utsäde, men i år kommer det inte att hända.
Fler än vi som odlar sallat verkar gilla den. Här är det serieodlad sallat av sorten Jericho.
Om det är något gott man kan säga om denna ganska kalla och torra sommar 2017 så är det att mördarsniglarna lös med sin frånvaro på många platser i Sverige.
Många är de gånger vi fått besök av bladlöss på våra växter. Det är lätt att bli lamslagen när man upptäcker att lössens framfart gått över styr. När all den tid och energi man lagt ner på sitt odlande blir några andras mat är det lätt att ge upp. Men vi har flera gånger om vunnit kampen mot lössen och vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter.
Kålfjärilar som äter på krasse. Krasse är en bra indikatorväxt för kålfjärilslarver, inte sällan hittar man dem där i stort antal.
2016 har verkligen varit ett svårt år för alla som odlar kålväxter. Kålmalen dök upp i slutet av maj på många ställen i landet och från en dag till en annan var de bara där och precis överallt. Vill man inte använda gifter så gäller det att ha is i magen när kålmalarna dyker upp. Först måste malarna få lägga ägg som sedan kläcks och blir till larver. När sedan larverna kryper runt kan man bekämpa dem med en bakterie som gör att de dör. Man löser upp ett bakteriepulvret i vatten tillsammans med en droppe diskmedel och sprutar på kålväxterna, gärna i omgångar, nästa gång de knaprar på dem så får de i sig bakterierna och dör. Vi testade att bekämpa med dessa bakterier för första gången i år och det fungerade jättebra, se film längst ner i inlägget. Visst, plantorna såg lite malätna ut, men de klarade sig och vi har redan skördat både mängder av broccoli, spetskål, vitkål och några huvuden av rödkål.
Dessvärre var kålmalen bara den första snyltgästen i år. Under sommaren dök nästa fara upp "Kålfjärilen". Den ser ut som härliga somriga bleka citronfjärilar med en till tre svartbruna prickar, på vardera vinge.
Lär dig hur den här fjärilen ser ut
så vet du när invasionen är på väg.
Men kålfjärilen är en ulv i fårakläder som parar sig bland dina växter för att sedan lägga sina äggsamlingar på undersidan av bladen på dina kålplantor. Favoriten verkar vara broccoli och svartkål, åtminstone i våra odlingar. I år har vi klämt ihjäl 50-70 äggsamlingar och det är det säkraste sättet att hålla kålfjärilens larver från dina kålplantor, att klämma ihjäl dem innan de kläckts.
De största angreppen av kålfjäril sker oftast i september hos oss.
Visst är de vackra men vill du ha dina kålplantor för dig själv måste du klämma eller ta bort äggsamlingarna.
I år testade vi att bekämpa kålmal och kålfjäril med hjälp av en bakterie som de inte tål. Det tar ju en hel del tid i anspråk att spruta och hålla på men det var det helt klart värt. Vi har redan skördat en del kål och kommer kunna skörda mer under höst och vinter.
Så vackra de är? Mördarsniglarnas mjölkvita ägg. Eller?! Visst går det att se skönheten trots att det för många ett stort problem. Vi känner till odlare som slutat att odla för att sniglarna ökat i så stort antal att de ätit upp alla deras grödor, och inte bara en gång under en odlingssäsong utan 2-4 gånger.
Sommaren 2015 fick vi in en hel del mördarsniglar i vår tillsammansodling och under hösten 2015 stötte vi på hudratals mördarsnigelägg i vår kompost. Först dödade vi alla vi hittade men så började vi fundera. Klarar äggen kyla? Hur lång tid tar de innan de kläcks? Kan snigeläggen överleva i en trädgårdskompost? Vi bestämde oss för att undersöka äggen på egen hand, för att lära känna vår fiende.
Glädjande nog så frös äggen sönder den första dagen det blev minusgrader. Just dessa ägg låg oskyddade men även äggen som vilade i små krukor med jord i på balkongen frös sönder.
Vi samlade in 30-40 ägg och byggde oss ett eget terarium. Efter ca 2 v I odlingskällaren under växtbelysning började äggen att kläckas. Redan efter ett par dagar såg vi att de var fenomenala på att krypa ner i jorden. Nu är de ca 6 v gamla och i förrgår smulade vi ner lite torra löv till dem så att de har lite att äta. Fortsättning följer.
Karin testade att bekämpa mördarsniglar på ett nytt sätt 2012 och lyckades att snabbt nå ett gott resultat.
Ingredienser
Mördarsniglar
1 plasthink med lock där du gör pyttesmå hål i locket. Pyttesmå! För en snigel kan bli ganska smal när hen sträcker sig.
1 pkt slugkiller/ nemaslug eller ett annat nematodpreparat mot mördarsniglar.
Några grönsaker gärna sallad och blast.
Gör så här: Ta ett par matskedar av nematodpreparatet och lite sallad och blast och rör runt allt i hinken. Ge dig ut i trädgården med hinken och plocka ihop ett gäng 10- 30 mördarsniglar och lägg dem i hinken. Sätt därefter på locket och ställ hinken i skuggan eller på en sval plats. Vänta ett dygn och testa med att peta på mördarsniglarna lite grand. Reagerar de långsamt så har de smittats av nematoderna. Ge dig då ut i trädgården igen och placera ut de infekterade sniglarna runt i kring i trädgården och plocka samtidigt ihop ett nytt gäng som kan bo i hinken och infekteras. Efter en vecka så brukar Karin i regel bara hitta ett par mördarsniglar i trädgården. Sniglarna som är smittade sprider smittan i hela trädgården och gör liksom jobbet åt dig. Ett tips. Köp preparatet ihop med dina grannar och samkör den här processen. En nackdel är ju att alla sorters sniglar dör av det här preparatet men har man stora problem med mördarsniglar så kanske det inte finns så mycket att välja på. För Karin har det fungerat utmärkt.
Brunröta är verkligen ett stort gissel för oss som vill odla tomater utomhus.
Den orsakas av potatisbladmögel som blivit vanligare i norden på senare år. Idag finns det 3 stammar potatisbladmögel i Sverige Läs mer om detta här och här . Vad som händer med tomaterna är att själva tomaterna får bruna fläckar som sprider sig och frukterna ruttnar och blir oätliga. De både ruttnar på växten men även tillsynes friska tomater kan visa sig sjuka efter ett par dagar på fönsterbrädan för eftermognad. Hela växten blir angripen. Det sägs att det går att undvika genom att under hela växtsäsongen spruta med åkerfräkente. Vilket vi kommer att prova och utvärdera nästa år. Andra rekomendationer är att inte samodla potatis och tomat, se till att det är luftigt kring växterna och att gödsla försiktigt. Lyckligtvis så har inte alla frukter blivit dåliga, men vi har nog slängt ett par tre, fyra, fem kg tomater och många har vi blivit tvingade att plocka av i förtid.
Operation sanering!
Så här trist blir det när potatisbladmöglet angriper ens tomater. Angreppet började synas ca 3-5 dagar efter att jag plockade av de första 10kg tomaterna i slutet av aungusti. Plantorna och tomaterna såg så fina ut i augusti och äntligen började det växa efter den här blöta och kalla sommaren. Det var tomater överallt. Att få en skörd på över 20kg verkade inte vara något problem.
Idag gapar Earthbox "muren" tom och alla sjuka tomater och allt blast är slängda i antingen soporna eller i kompostsäckar som går till biogasanläggningen.
Titta här om du vill se tomatodlingen i sina glansdagar.
