Nu har vi ätit upp all egenodlad potatis och det är en sorg i sig. Men att få längta, är inte det härligt!?Vi fick ordentlig mersmak för egenodlad potatis i år. Kanske var det en kombination av att vi kom på ett sådant underbart sätt att göra pommesfrites av den Franska delikatesspotatisen och att vi byggde ut pallkrageodlingen vid stugan och kunde odla mer potatis än någonsin?
I alla fall, de var underbart goda och potatisarna räckte ju faktiskt ända till december, det är verkligen inte illa! Så nu går vi in i köpepotatisperioden och väljer fast eller mjölig, de där påsarna med delikatesspotatis smakar ju ändå inte lika gott som våra egna. Några potatisar, alla som var lite gröna, ligger i odlingskällarens kylskåp och ska användas till utsäde. En del potatisar planterade vi nu i början av vintern, om detta kommer ett separat inlägg framöver om hur vi tänker kring potatisplantering under höst och vintern.
Vill ni testa att göra underbart god pommesfrites så gör ni som vi gör på bilden. lägg ut ett bakplåtspapper på en ugnsplåt och placera därefter tunna potatisklyftor på plåten och ringla på lite rapsolja och strö över lite salt. Kör in plåten i ugnen på 225-250 grader i ca 30 min, men titta till potatisarna lite då och då, se till att de blir så knapriga som just du tycker om.
Kika gärna in på vår potatisfilm, kanske är ni lika dåliga som vi på att sköra alla knölar? I så fall kanske ni har sådan tur att ni slipper köpa eget utsäde!
Om man vill sprida ut sitt odlande och trädgårdsarbete över året är vintersådd av grönsaker ett sätt. Det betyder att du lägger frön i jord under den kallaste perioden under året, fröna ligger sedan i jorden och inväntar rätt tid att börja gro. När klimatet i jorden och luften är gynnsam väcks fröet och börjar sitt liv.
Snart är det dags att preparera jorden med bokashi inför nalkande vitlöksplantering.
Sedan fem år komposterar vi vårt köksavfall i staden enligt en metod som kallas för bokashi. En metod där man fermenterar sitt avfall.
Metoden går ut på att man fermenterar sitt köksavfall i någon slags behållare eller hink med tättslutande lock (metoden påminner om processen man gör med gräs för att få ensilage).
Varje gång man lägger ner matrester i hinken strör man samtidigt över ett vetekli över köksavfallet, sk bokashikli. Vetekliet är impregnerat med 5 olika mikroorganismer som ser till att avfallet inte bryts ner på traditionellt sätt utan syras.
När hinken är full behöver den lagras i 2 veckor i 15–20 grader så att allt avfall är bearbetat. Efter denna period är innehållet redo att grävas ner i trädgården och 2 veckor senare kan man odla direkt i avfallet. Under vintern, i väntan på nästa odlingssäsong kan man förvara hinkarna utomhus utan att avfallet försämras.
Vitlök växer bra i jord med bokashi.
I vår stadsodling komposterar vi ca 400 liter bokashikompost årligen och använder det främst där vi odlar näringskrävande grödor så som kål, gurka, zucchini, majs och vitlök.
Bokashi fungerar bäst om du odlar på friland eller i odlingsbehållare typ pallkragar som har kontakt med underliggande mark, så att jordens mikroorganismer och maskar kommer åt avfallet. I en behållare utan maskar och andra nedbrytare går nedbrytningen allt för långsamt.
Skillnaden gentemot en vanlig kompost är att bokashi producerar ytterst lite växthusgaser och därmed blir ju också mer näring kvar i avfallet.
Vi kombinerar denna teknik med att kompostera på traditionellt sätt i pallkragar och tycker att metoderna kompletterar varandra.
Det är enkelt att göra det impregnerade vetekliet själv, så här gör du.
Se också filmen om hur vi använder bokashikompost i vår stadsodling:
Vill ni läsa mer om hur och var vi odlar rekommenderar vi att man läser vår bok: Alla fingrar gröna.
Det är inte dags att plantera vitlök än i mellersta eller i södra Sverige. Visst kan man göra det men jag har märkt att det blir bäst om man väntar. Om jag planterar i slutet av november eller i början av december så tittar inte blasten upp genom snötäcket och bränns av kylan. Jag vill att mina vitlökar ska ligga och sova ända fram tills vårens solstrålar smeker dem godmorgon. Då är de välkomna att titta upp och då ger jag dem en skvätt gödselvatten så att de ska må så gott de bara kan.
Den toppiga änden ska peka uppåt.
Det allra viktigaste med vitlök
är att gödsla klyftorna rejält vid plantering. Det går inte att få en riktigt bra skörd om man hoppar över det här momentet, man kan inte kompensera med att bara gödselvattna under vår och tidig sommar. Vi använder ofta bokashikompost i samband med vitlöksplanteringen och i kombination med hönsgödsel eller ekologiskt grönsaksgödsel, ca 100-200 g per kvadratmeter. Anar du att din jord är näringsfattig kan du dubbla andelen gödsel. Använder du brunnen gödsel från häst eller ko tar du ca 3 kg per kvadratmeter. Ofta står man där ute i odlingen och funderar på radavstånd 20-30 cm, avstånd mellan lökarna10-15 cm och planteringsdjup 5-10 cm.
Självklart kan du plantera tätare om du har för avsikt att gallra en del för att konsumera dem som primörer under maj/ juni. Kompensera i så fall med en större giva gödsel. Man behöver inte heller plantera dem i rader, men då har ni ett hum om ungefärliga avstånd. Lycka till!
Vitlök är en relativt lätt gröda att odla och att bli självförsörjande på. De senaste fyra åren har vi inte behövt köpa någon vitlök och vi förvarar de skördade vitlökarna i rumstemperatur, då sover dem och håller i ca ett år. Lagrar du vitlök i kylen håller de inte alls lika länge, då får de signalen att börja växa. Det kan man utnyttja om man vill ha vitlöksskott i maten under vinter och vår. Supergott att använda till tzatziki.
Vill du läsa mer om vitlök och om 35 andra grödor vi odlar? Klicka på bilden ovanför så kommer du direkt till en sida där du kan beställa vår prisbelönta odlingshandbok.
Titta gärna på vår film om hur vi odlar vitlök, här i pallkrage.
Under mina tidiga odlingsår var jag väldigt noga med att ta upp alla rotfruktsgrödor från jorden när jag ansåg att de var klara och innan frosten närmade sig. Men det var både svårt att hinna äta upp allt och finna utrymmen till förvaring och framför allt rätt sorts förvaring. Trots att jag under min första odlingstid bodde i ett dragit gammalt hus på landet, hamnade inte sällan en del i komposten på grund av dåliga lagringsförhållanden. Hur gör vi nu när vi bor i lägenhet? Och hur gör du? Vad har du för tips?
Många odlare drömmer om att få de mest fantastiska skördar. Man experimenterar med gödsel, jord, växthus och annat för att få så många frukter som möjligt och så stora frukter som det går.
Zucchini i största laget, med hårt skal och stort fröhus.
Den som odlar zucchini för första gången blir ofta väldigt nöjd. Med rätt förutsättningar blir en planta ganska snabbt enorm och när den väl börjat producera frukter är det superenkelt att få gigantiska frukter. Tricket är bara att ge växten mycket vatten och dra ut på skördandet. Ju längre man väntar desto större blir dessa. Jag minns mycket väl mina egna första bjässar. Jag kände mig överväldigad. Väl i köket insåg jag dock ett och annat. Det var då väldigt vad skalet var hårt och tjockt och för att inte tala om det enorma fröhuset som i princip upptar hela innandömet, tänkte jag besviket.
I odlandet av zucchini gäller inte devisen: störst är bäst och godast. Vill man ha en god och ordinär zucchini ska man sikta på att skörda fruktern när de är i butiksstorlek, dvs så som de ser ut i butikernas grönsaksdisk. Jag brukar också försöka vara snabb och ta frukter som är strax över 10 cm långa. Dessa är ytterst delikata.
För att få många frukter ska man skörda ofta, då produceras nya blommor och därmed också frukter. Får man zucchinifrukter som skrumpnar i toppen sägs det att det beror på dålig pollinering, men jag vet inte helt säkert. Det kan också bero på att plantorna växer i för lite jord och eller i för dåligt gödslad jord. Drabbas man ska man ta bort dem och invänta nya frukter. Misstänker du näringsbrist så bör du gödselvattna plantan / plantorna.
Så här gör du eget gödselvatten på brännässlor och åkerfräken:
br />
Har man mycket frukter på gång och plantan fortsätter att blomma rikligt kan man lyxa till det med att skörda även blommorna. Zucchiniblommor är mycket goda att fritera och har blivit lite av en trend.. När vi besökte Kajodlingen i Göteborg visade de oss en odling där de bara odlar fram zucchiniblommor till en Italiensk restaurang.
Under de senaste 4 åren har bara en sort i våra odlingar, Costata Romanesco.
Den har ett fast fruktkött och en härligt nötig smak. För oss har den allt man kan önska sig. När skördesäsongen sätter igång har vi zucchini till nästan varje måltid. Vi skär den i långa stavar och steker i rapsolja och salt tills den blir näst inte till bränd. På så sätt kommer nötigheten fram lite extra.
Vi brukar inte frysa in zucchini. Det beror mest på att vi inte gillar resultatet. Smak och konsistens behålls inte i den mån vi önskar. Däremot kan det fungera hyfsat med att tillaga zucchini i en maträtt som sedan fryses in. För att lagra zucchini brukar vi låta dem ligga på en torr plats i rumstemperatur. De större frukterna med hårdare skal håller sig betydligt längre än man kan tro. En gång höll sig en frukt i 8 månader i vår bokhylla. Den använde vi till en sk falsk ostkaka framåt vårkanten. Har man ett gäng skördade frukter, så kan man med fördel äta upp de minsta först och låta större frukter få lagras längst tid.
När du tillslut behöver äta upp din största frukt, kan du spara då fröerna till nästa års utsäde såvida den är sortäkta och inte korsad.
Vi tänker som så många andra gör just nu, att när värmen kommit är det dags att
plantera ut redan förkultiverade plantor. Dessutom börjar det bli ganska trångt
i växthuset med alla vår och vintersådder.
Plantorna på bilden är vintersådda eller vårsådda i kallväxthuset och på så sätt
redan avhärdade. Med avhärdning menas att plantorna vant sig vid
utomhusklimatet, främst vid solens starka strålar. Det är dessa strålar som
dödar om plantorna inte är vana vid dem.
Odlar ni plantor inomhus i era fönster eller under belysning? Har ni inte
redan avhärdat era plantor så är det dags att börja
att göra det nu. Börja med att ställa ut era förkultiverade plantor ett par
timmar då och då i halvskugga. Efter ett par dagar börjar ni vänja dem
successivt med starkare sol.
Har ni tillgång till växthus så kan ni klä
insidan med fiberduk och ställa ut dem där.
Tänk också på att skydda era plantor mot stark vind, inomhusodlade växter är
ofta lite klenare än växter som vinter eller vårsåtts.
Sallatsplantor ja även avhärdade sallatsplantor är känsliga för solen, sätt
helst ut dem på kvällen och skugga dem lite extra mot kraftig sol.
I dagarna planterar vi ut olika sorters kål, kryddor, sallat, rättika mm.
För några dagar sedan började vi prata om örtsaltet vi brukar göra och då erkänner min mamma att hon liksom har snålat och bara använder det till väldig speciella tillfällen. Men herre gud, tänkte vi, och fyllde genast på en burk åt henne.
Vi berättade att vi själva faktiskt för länge sedan har slutat köpa saltblandningar och bara använder vårt egna örtsalt. I princip till allt. Vi kunde bara komma på kokvatten till pasta, ris, gryn och potatis och i olika former av bak, som vi använder vanligt salt.
Nu är vi så vana vid vårt eget salt att vi inte tänker på det så mycket, men ibland slår det oss såklart, att varje liten beståndsdel av det gröna faktiskt är hemodlat. Genom vårt örtsalt kan vi njuta av våra grödor under en mycket lång tid, i soppor, i sallader, i grytor, på den ungsrostade potatisen, på smörgåsen, i ett örtsmör. Ja, användningsområdena är oändliga.
I klippet nedan kan du se hur vi gör örtsaltet. / Theres Lundén
2 tsk röd Melatin Atamon om man vill använda konserveringsmedel.
Gör så här: Skiva jordgubbar och rabarber. I fall rabarbern är grov kan den behöva skalas. Blanda i en stor kastrull med socker. Öppna vaniljstången och skrapa ur frön. Lägg i både frön och stången i kastrullen. Låt allt koka upp under omrörning och låt koka i 5 minuter. Tillsätt Melatin enligt anvisning på förpackning. Koka sedan på i ca 2-3 minuter och rör om då och då. Den färdiga sylten hälls sedan i väl rengjorda glasburkar som sköljts med hett vatten. Burklocken ska förslutas direkt när sylten fortfarande är varm. Förvaras burkarna svalt. Öppnad burk förvaras i kylen.
För lång hållbarhet: För att sylten ska hålla länge tillsätter vi atamon till sylten. Vi häller även i kokande vatten i burkarna innan sylten kommer i dem och pudrar över lite atamon och låter dem stå i 5-10 min. Återanvänder vi burkar med plåtlock så kokar vi upp vatten med lite atamon och lägger i locken och låter dem småputtra i 5-10 min.
För lång hållbarhet utan konserveringsmedel kan man frysa sylten.
Blir sylten för lös? Då kan man behöva koka upp den igen och tillsätta mer melatin.
Förra året vid den här tidpunkten publicerade vi en odlingsfilm kring lökodling i pallkrage. Det visade sig att filmklippet blev väldigt omtyckt och flera läsare och följare har själva skickat bilder på liknande odlingar efter inspiration av denna film. Här kommer filmen igen, i något ny tappning.