Visar inlägg med etikett Jord & Gödsel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jord & Gödsel. Visa alla inlägg

lördag 14 oktober 2017

Odla på tung lerjord



Hur ska man kunna få goda odlingsresultat när matjorden består av stora hårda lerkockor? Ja, det händer lite då och då att vi får frågor kring leriga jordar.

Vår mesta odlingserfarenhet består av odling i sandjord, anläggningsjord eller påsjord. Vi har under lång tid funnit sätt att få jorden att bli näringsrik, behålla vatten och hålla god struktur.

När det gäller odling i lerjord, har vi inte lika lång erfarenhet. Men under några år i slutet av 1990-talet och i slutet av några år runt 2010 har vi haft tillgång till ett friland med lerjord att odla på. På många sätt är ett friland med lerblandad jord allt man kan önska sig. Lerjord innehåller rikligt med mineraler som ger gott om mineraler till odlingen och dessutom håller lerjord fukt ganska bra. Hos många odlare blir dock leran väldigt hård och omedgörlig och skapar ibland vattenansamlingar. Grönsaker trivs då inte särskilt bra. Odlare brukar klaga på sin lerjord och önskar sig ofta någon mirakelmetod för att få jorden så lättbearbetad som möjligt.

tisdag 6 juni 2017

Täckodling ger många fördelar

Jordgubbar
Att hela tiden optimera sitt odlande hör till den sanne odlarens vardag. Genom åren har vi mött odlingsglada människor som tyckt att traditionell trädgårdsskötsel som ogräsrensande, vattning och gödslande förtar odlingsglädjen, ibland så pass mycket att man väljer att minska ner på trädgården eller göra sig av med den helt ( hemska tanke). Vi har försökt hitta lösningar på sådant som känns ansträngande och tidsödande. En universalmetod finns och många odlare framhåller den som den absolut bästa. Det kallas rätt och slätt för att täckodla.

fredag 24 mars 2017

När komposten inte fungerar


Jag har gått förbi de här komposterna i ett par år nu. Jag passerar dem när jag går med småodlarna till skolan. Visst är de fina, men gör de sitt jobb? Blir det verkligen jord i dessa nätkomposter? Eller är det kanske meningen att de ska bevara tidigare års trädgårdsrens likt installationer och stå där som vittnen över forna odlingssäsongers gräsklipp, trädgårdsrens och löv?

Nej antagligen inte. Syftet med dessa nätkomposter är inte att de ska bevara materialet, jag är övertygad om att tanken faktiskt är att det man lägger i dem ska bli jord, men varför blir det inte jord då?

Låt mig berätta om min pappas kompost som han snickrade ihop när jag bara var några år gammal. Han byggde en stor fyrkant av ungefär tre dubbelpallkragars storlek på höjden. Stommen var konstruerad av sidorna från en gammal spjälsäng och på insidan klädde han in den med kycklingnät och runt spjälorna virade han en stor reva platonmatta. Kycklingnätet han klätt insidan med nuddade aldrig botten i min pappas kompostbyggnation, det hängde som en behållare i behållaren och det blev ett mellanrum mellan marken och och materialet som låg i den, ca 10 cm mellanrum.

Efter att pappa fyllt den med löv blev den just stående med dessa löv. Jo det var sant som han sa, det var en hel del eklöv men det var ändå något som inte riktigt stämde. Det hände ingenting med materialet, det sjönk inte ihop, det blev inte jord och man kunde inte fylla på med mer trägårdsrens eftersom det aldrig bröts ned. Det var inte bara ett, två eller tre år den blev stående utan i hela 20 år innan jag tillslut demonterade behållaren och la löven i min kompost bakom huset. Stackars pappa tänkte jag, han som är så bra på att experimentera och uppfinna saker, han hade inte fattat det mest elementära när det gäller nedbrytning, kontakt och fukt!
De där stackars löven hängde som en nätkokong i sitt kycklingnät i hans spaljekompost. Perfekt om man vill att löven ska torka och att mikroorganismerna, främst maskarna inte ska kunna ta sig till materialet man lagt i behållaren. Det blir liksom för högt för maskarna att hoppa upp 10 cm  från jorden och upp i löven, de är inte skapade för det. För att en traditionell kompost ska fungera som bäst behöver det finnas mängder av nedbrytare i materialet som ska komposteras och att den hålls fuktig. Att det är öppet i botten och att sidorna är täckta är en bra försäkring för att en kompost ska kunna tillverka jord.

Nätkomposter ger inte den där fuktigheten som krävs för att det ska bli jord under ett år. Och så en sak till, en kompost som grävs om varje vår och höst ger mer jord än en som inte grävs om.

Lycka till / Johannes


lördag 4 mars 2017

Biokol - vad är det?



De senaste åren har odlare och jordfantaster kommit att tala om en ny produkt vid namn biokol. Särskilt ny är den inte, men i odlingssammanhang anses den av många som någonting nytt och till och med trendigt.

Biokol har en mycket lång historia. I Sydamerika vid Amazonas fann man för några decennier sedan, ett stort område med extremt bördig svartfärgad mark. Vid närmare efterforskning hittades höga halter av "terra preta"(biokol), vilket man tror förklarar bördigheten. Utgrävningarna visade att terra preta-jorden i vissa områden är upp till flera tusen år gammal. 

Upptäkten av denna svarta och gynnsamma odlingsjord medförde hel del forskning och försök kring användande av biokol i odlingar. Effekterna som biokol visade sig medföra är både av klimat- och odlingskaraktär. Miljömässigt hävdar man att biokolet binder kolet i jorden och därmed minskar koldioxiden i atmosfären. Odlingsmässigt har man sett att biokolet har mycket god förmåga att behålla struktur, fukt och näring.

Biokol har en mycket lång historia. I Sydamerika fann man för några decennier sedan extremt bördig mark längs amazonasfloden. Man förstod att tidigare kulturer tillsatt kol i marken där de odlat sin mat, denna jord kallas idag för för Terra preta (den svarta jorden på Portugisiska).

Nutida forskning och försök med biokol i odlingsmark har visat att biokol skapar en bördigare odling. Många odlare, och däribland vi, har blivit nyfikna på biokol och experimentera med detta ämne. Man kan göra eget kol och dels använda färdiga biokolsprodukter i odlingen.

Biokolets effekter
Effekterna som biokol sägs medföra är både av klimat- och odlingskaraktär. Miljömässigt tror man att biokolet binder kolet i jorden och därmed minskar koldioxiden i atmosfären. Odlingsmässigt har man sett att biokolet har mycket god förmåga att behålla struktur, fukt och näring. Något vi också märkt är att biokol kan ersatta den massa i en odlingsjord som vanligtvis består av organiskt material, sand eller lera.

För flera år sedan hörde vi ett intressant radioprogram som beskrev biokolets egenskaper för odling och därefter sökte vi mer information. Då den påstods ha mycket goda effekter på sandig näringsfattig jord blev det ett mycket intressant ämne för oss. Vår odling på landet består till största del av sandblandad jord, vilken har mycket svårt att behålla näring och fukt. Trots att vi tillför stora mängder organsikt material kontinuerligt under säsongen torkar jorden lätt ut och blir alltför porös och livlös. Bra odlingsresultat får vi bara om vi hela tiden tillsätter organiskt material och rejäla mängder med näring av olika slag.

Vår första kontakt med biokol är från vår egen tillverkning i majbrasan en gång för sisådär 5-6 år sedan. Vi la träbitar i en sluten plåtburk som vi perforerat med några hål. Inga direkta mängder blev det, men jorden fick lite smulor här och där. Någon vidare effekt kunde vi inte märka och vi förstod att jorden behöver ha en mycket större del kol för att vi skulle kunna uppleva någon skillnad.

Till en dubbel pallkrage på landet har vi använt en säck hönsgödslad biokol, 40 liter. I pallkragen har vi också kompostjord, sand och ensilage.

Något år senare fann vi en biokolsprodukt på marknaden. Hönsgödslad biokol på säck var det. Vi blandade ut befintlig sandjord i odlingarna på landet med kolet som vi snabbt införskaffade. De nya dubbla pallkragarna som vi anlade i stadsmiljö fick redan från början tre hela säckar biokol var som blandades med annat jordmaterial.

Första året märkte vi inte att odlingsresultatet blev bättre, vi förstod att kolet snott åt sig en hel del av näringen i jorden. Det kan liknas med laddning av ett batteri. Kolet behöver ladda upp sig i början innan det verkligen gör susen för en odling. Trots att kolet redan var impregnerat med hönsgödsel drog det alltså åt sig av jordens näring. Men vi fann ändå en häpnadsväckande god effekt - jorden hölls fuktig och vi behövde inte vattna lika intensivt som innan.


Våra slutsatser
Nu har vi haft biokol i våra odlingar under fyra säsonger. Vi vet att kolet inte längre tar åt sig av näringen i jorden.  Läser man om kolets egenskaper, kan det stå att det tillför näring till jorden. Det kan den kanske göra, men det är inget vi direkt kan påvisa. Det faktum att jorden behåller fukten bättre med biokol kan vi däremot hålla med om. I och med att kolet har en fuktighetsbevarnade egenskap, så borde det också betyda att näringen hålls kvar i jorden och kan tillgodoses av de växter som odlas där. Utan biokol i jorden behövde vi vattna mycket och därmed transporteras näring med överflödigt vatten vidare ner i jorden eller ut på takterrassen.

Med vår erfarenhet av biokol i jorden vill vi alltså påstå att strukturen i jorden blir bestående under många år. Kolet bidrar till ungefär samma effekt som kompostjord som tillfogas en sandjord. Den känns mullrik. Kolet håller fukt och därmed också näring kvar i jorden. Viktiga hålrum bildas i jorden med hjälp av biokolet så att jorden blir luftig och rötter får tillgång till syre.

Om biokol har god effekt på leraktiga jordar, har vi ingen erfarenhet av. Har du erfarenhet av biokol och lerjord är du varmt välkommen att dela med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet nedan.

/Johannes Wätterbäck & Theres Lundén




lördag 21 januari 2017

Förbättra jorden kontinuerligt


Odlar du på friland, i pallkragar eller i andra typer av stora lådor? I så fall behöver din jord kontinuerligt förbättras för att den ska hålla för många odlingssäsonger. En jord behöver tas om hand för att kunna leverera.


lördag 19 november 2016

Odla med ensilage

Årets hösilagebal är nu avklädd och med hjälp av väder och vind tänker jag att materialet blir lättare att tas upp av växterna. Jag fläker av lite då och då tills hela balen mer liknar en hög snarare ämn en bal. I huvudsak använder jag ensilaget i jorden under växterna som gödsel eller på jorden som täckmaterial.
Idag vet man att gräsklipp innehåller alla 14 näringsämnen som växter behöver och i precis rätt proportioner. Det är budskapet min trädgårdsguru Nils Åkerstedt spridit under 50 års tid, ja han visste säkert inte då att det förhöll sig exakt så men hans teknik om att odla i sand med gräsklipp visade ju att han kommit på något riktigt intressant.

fredag 11 november 2016

Planera för vintersådd



Om man vill sprida ut sitt odlande och trädgårdsarbete över året är vintersådd av grönsaker ett sätt. Det betyder att du lägger frön i jord under den kallaste perioden under året, fröna ligger sedan i jorden och inväntar rätt tid att börja gro. När klimatet i jorden och luften är gynnsam väcks fröet och börjar sitt liv. 


fredag 28 oktober 2016

Nässelvatten på hösten


Jag blev även i år en stolt tillverkare av 7 liter höstproducerat nässelvatten. Det blir riktigt fint att ha eget gödselvatten när vintersådderna tittar upp i mars/april och till vitlöken som skall gödselvattnas under den senare delen av våren. Vi började brygga det här nässelvattnet för ca 3 veckor sedan, dvs la massor med plockade nässlor i en hink, fixerade dem med ett par tyngder och hällde kallt vatten ovanpå. Efter det så la vi locket på och nu tre veckor senare hällde vi av allt i en hink med tättslutande lock (utom de tjockaste stjälkarna). Vi har inte några riktigt bra förvaringsställen i stugan under vintern så vi tog med oss tunnan i bilen från skogsträdgården till Tillsammansodlingen. Ingen är gladare än jag att vi slapp att göra några kraftiga inbromsningar, ni som inte bryggt själv? Nässelvatten luktar värre än gödsel!


Allt utom de grövsta stjälkarna hälls över i en
hink med tättslutande lock för förvaring över vintern på frostfritt ställe.
Hittar ni nässlor på höstkanten innan frosten tagit dem så är det verkligen inte försent att brygga nässelvatten till nästa år redan nu. Se bara till att vätskan inte fryser ifall ni använder känsliga hinkar som kan spricka, då förlorar ni både en hink och allt dyrbart nässelvatten. Jag valde att ta in hinken i odlingskällaren (och behålla locket på). Där kommer den att stå under vintern, kanske får den flytta ut i växthuset i mars när det börjar bli trångt för frösådderna.



Ni som är lite osäkra på hur man gör nässelvatten hittar vår film på vår youtubekanal Farbror Grön. I filmen blandar jag nässlor och åkerfräken, vilket jag alltid gör på våren. Nu på hösten är just åkerfräken inte lika lätta att hitta. Hade jag hittat dem hade de också åkt ned i hinken. Glöm för all del inte bort att nässelvatten ihop med urin blir en fantastisk fin gödselvattencoktail. Så när våren nalkas, fyll på hinken med kiss ända upp och spä brygden med åtta till tio delar vatten när du vattnar med den./ Johannes

söndag 25 september 2016

Jorden - en viktig del i mitt odlande



För mig har jorden varit det centrala i mitt odlande sedan en lång tid tillbaka, men det har inte alltid varit en spikrak väg. Begreppet jord har ändrats under odlarresans gång inte minst sedan jag började stadsodla. Det verkar som att det finns otroligt mycket mer att lära om jorden och jag går och ruvar på nya frågor hela tiden.
Vad är jord kan man fråga sig? Något brunt näringsrikt och fuktigt där alla växter har sina rötter? Jag har kommit att förstå att marken, jorden där vi odlar i, är något helt magiskt, något som myllrar av liv och det skapar en vördnad hos mig. Tänk bara på frilandsjorden som är en komplex väv av organismer, ämnen och mineraler som under miljoner av år funnit ett samspel som fungerar. Hur tar vi hand om detta och hur kan vi odla tillsammans med denna väv?


Min första kontakt med jorden
Mitt odlande startade på en rullstensås i en trädgård som legat i träda i 15 år. Det var min mamma som anlade trädgården från början och transporterade jord till de rabatter hon spettat och grävt upp. I en ås av detta slag finns enbart sten i olika storlekar och grus däremellan. När jag började arbeta i denna trädgård långt senare bestod jorden i vissa rabatter av stenhård lera och jag fick hacka den för att kunna finfördela och göra den redbar. I andra rabatter var det mest bara sand. Dessutom var det en himla massa rötter överallt. Min dröm var att bygga upp en Edens lustgård och mitt första steg blev att ta upp all jord och sikta den fri från alla större delar och ogräs. När alla rabatter var bearbetade var jag peppad att bygga upp min egen lustgård.  Jorden var fin, låg där i dager ljusbrun och vacker utan massa rassel och rötter, verkligen sinnebilden för hur en bra jord ska se ut. 

Året därpå såg jag att all den där jorden jag siktat och rensat hade återgått till sin kompakta form, vilket fick mig att inse att jag behövde lära mig betydligt mer om trädgårdsskötsel och odlande. 

Organiskt material
Jag började botanisera bland trädgårdslitteratur på biblioteket och hittade Nils Åkerstedts böcker Den biologiska trädgården.  Vid samma tid lärde jag känna min odlarvän Karin som då hade 15 års odlingserfarenhet.  Nils och Karin fick mig att förstå att jag kontinuerligt måste förbättra jorden med organiskt material oavsett om jag skulle odla i lerjord eller sand. Nu tog min odlarresa en ny riktning  och jag utvecklades i rasande fart.
Inom kort anlades en kompost av pallkragar och jag började kompostera trädgårdsavfall och matrester. Jag lät den vara bottenlös så att mikroorganismer och maskar från marken snabbt hittade till mitt avfall och kunde starta sitt arbete. Det blev en riktigt jordfabrik och varje vår och höst framöver vittjade jag min kompost på material som jag kunde gräva ner i rabatterna och i grönsakslandet. För varje år blev jorden tack vare all kompostjord mer lättarbetad och dessutom påfylld med mikroorganismer, maskar och organiskt material, både förmultnat och halvförmultnat. 

Täckodling
Med tiden började jag också att täcka jorden i mina odlingar med olika slags material, löv, ogräsrens, halm och gräsklipp. Det blev samma princip som i komposten, dvs avfallet lades direkt mot marken så att nedbryter snabbt skulle kunna ta hand om materialet.  I möjligaste mån hjälpte jag till med fingrarna att krafsa ner materialet i jordytan så att det skulle bli lättare för maskarna att arbeta med det. Nils Åkerstedt rekommenderade att inte ha olika täta skikt. Täckodling blev som att kompostera direkt där jag odlade. Jag fick mer mask i mina odlingar och maskarna gjorde jorden mer lucker, gödslade den och med dess många gångar också mer mottaglig för både vatten och luft. Täckodling i kombination med tillförsel av kompostmaterial varje vår och höst visade sig ha mycket god inverkan på jorden.

I många år var jag helt övertygad om att så här måste en jord vara för att man ska kunna odla i den, det här är vägen och sanningen om jord. Men det var innan jag började odla på stadens tak och komponerade helt andra slags jordar.

Skapa jord i staden 
De senaste fem åren har jag ägnat mig åt en hel del stadsodling. Att odla i en stad kan på många sätt direkt jämföras med traditionell odling på landet. Men ska man odla på tak eller något annat hårt underlag kan man inte på något sätt applicera frilansodlingens principer. Det har jag verkligen fått erfara. I en stad saknas ofta  tillgången på tillrättalagd odlingsjord.  Därför behöver man själv ordna någon slags jord eller jordmaterial för växterna att växa i. Till en av stadsodlingarna köpte vi anläggningsjord i lösvikt anpassad för grönsaksodling,  till pallkragar blandade vi vår egen jord av planteringsjord, barkmull, kogödsel och biokol som fanns i säck. Genom att blanda olika material fick vi till en gynnsam blandning som gav en lucker och fin jord att odla i. De pallkragar och odlingslådor som har kontakt med marken har ett rikt mikroliv skapats och då kan vi även tillsätta kompost, i form av vanligt trädgårdskompost och bokashi. På våra takodlingar gör underlaget det mycket svårt för maskar och andra nedbrytare att trivas i jorden. Tillsatser av kompost bryts ner mycket långsamt och ger alltså ingen större effekt. Biokolen som vi tillsatt har fungerat som ett slags substitut. Den har lite samma egenskaper som kompost och gör att jorden håller sig lucker och fuktig.

När man fått till en lucker och fuktbevarande jord behövs ofta ett tillskott på näring. Men det återkommer vi till en annan gång.






onsdag 24 augusti 2016

Gödselvattna under hösten

Även om jag alltid ser till att tillföra tillräckligt med gödsel i samband med planteringen så gödselvattnar jag ändå mina växter. En gödselboost så här mitt i slutspurten på tillväxten brukar ge ett bra resultat för skörden. Jag brukar gödselvattna ett par tre, fyra gånger under sommar och höst och jag prioriterar de växter som är mest näringsälskande, som gurk-, lök- och kålväxter.
Men har jag mycket gödselvatten är jag generös och ger så många växter det räcker till, även till perenna växter så som primulor, dagliljor, bolltistlar och funkior mm. De växter som vi odlar i år och som verkligen mår bra av extranäring just nu i augusti / september är purjolök och rotselleri, det är nu de har sin tillväxtperiod.

Till vänster på bilden längst upp syns en hink, en ejektortank. Den har en volym på 50 liter och är tillverkad som ett komplement till urinseparerande toaletter, man samlar alltså urin i tanken. När man kopplar in en vattenslang i ena änden så finns det en mekanism i hinken som gör att innehållet späds ut till en åttondel av sin koncentration i slangen man vattnar med. Den här tanken fungerar lika bra till gödselvatten som till urin och ofta blandar jag urin med vårt egentillverkade gödselvatten. Ett bekvämt redskap om man har mycket att gödselvattna.



När jag använder mig av en ejektortank för att gödselvattna tar jag en bit fiberduk och använder som sil, annars fastnar partiklarna i sugmekanismen och hindrar gödsel-vattnet. Jag fixerar duken med ett spännband så den står emot vikten av det grumliga vattnet. En tvättsäck fungerar också bra. På bilden nässel- och åkerfräkenvatten.



Just nu vattnar jag med en gödselvattenblandning baserad på årets sista nässel- och åkerfräkenvatten. Jag blandar dessutom i
hönsgödselvatten, guldvatten och några
flaskor flytande ekologisk köpegödsel. När det gäller köpegödsel som är flytande använder jag i princip alla ekologiska produkter på marknaden. Flytande köpegödsel är dessutom smidigt i början av säsongen när man inte hunnit göra sitt eget ännu.





När jag gödselvattnar ser jag alltid till att jag inte vattnar i jord som är torr. Samma dag eller dagen innan har jag vattnat odlingarna med vanligt vatten. Dels för att det inte ska bli en näringschock för rötterna men också för att växterna genom den fuktiga jorden så lätt som möjligt ska kunna ta upp näringen när jag tillför den.

http://shop.luxpublica.com/



onsdag 22 juni 2016

Nässelvatten utan stank?

Foto: Johannes Wätterbäck

Fermentera nässelvatten så att man slipper stanken! Funkar det?

Vi träffade på Katja från Pungpinans koloni när vi besökte stadsodlarfestivalen 2015.
Hon stack fram en liten burk med nässelvatten och bad mig dofta i burken.


Vanligtvis luktar nässelvatten värst av alla gödselvatten men det här luktade i princip ingenting!
Hon berättade att det var fermenterat med samma slags mikroorganismer som man använder när man bokashikomposterar.

Så härom dagen  begav sig jag och småodlarna ut längs åkerkanten och skördade ‪#‎åkerfräken‬ och ‪#‎nässlor‬ och testar att fermentera vårat nässel och åkerfräken vatten ( vi blandar alltid hälften av varje).

Vi använde ett par kilo grönt och ca 50 liter vatten, 2 dl microferm ( det som kallas EMA) och 2dl rörsockermelass och la på ett lock. Nu ska det stå i några veckor innan det är dags att gödselvattna grönsaksodlingen i ‪#‎Skogsträdgården

Återkommer/ Johannes

lördag 7 november 2015

Att arbeta med naturen



Det är i kontakt med marken det händer. 

På 70-talet anlade min pappa en kompost i ‪skogsträdgården. Han klädde insidan och botten med kycklingnät och öste i massor av löv. 

Åren gick men det hände just ingenting med löven. Volymen minskade lite efterhand, men löven bröts liksom inte ner. Efter 20 år tog jag bort komposten och vräkte ner de gamla torra löven i min pallkragekompost och efter ett par månader var de förvandlade till jord. 

Min pappa visste inte då, när han byggde sin kompost att materialet som ska bli till jord, blir till jord snabbast och enklast om det har kontakt med jorden dvs marken. Det är ju där alla mikroorganismer och maskar finns.

I min pappas kompost hade nätet i botten ett avstånd på mellan 5-10 cm till marken. Det lilla avståndet var den avgörande faktorn till varför inte löven blev till jord under dessa 20 år. Det fanns ingen kontakt med vännerna som skulle göra jobbet. 

På den här bilden har jag idag fyllt en skottkärra med löv som vi använder till att täckodla med. Löven har krattats ihop under hösten och lagts i högar bredvid våra pallkagar i #skogsträdgården . Vi samlar både löv på säck och i högar på marken och det beror lite på vilken plats vi odlar på hur vi går till väga.

I stan passar det bäst med säckar och i skogsträdgården passar det bäst i högar. Högarna är överlägset bäst eftersom högarna på marken är fuktigare och är fullsmockade med mikroorganismer och maskar lagom tills vi ska gräva ner dem eller använda löven till täckodling. 

Det jag vill säga är. Jobba med naturen så går det så mycket enklare. Se er omkring hur det hänger ihop och lek på samma sätt.

Här kan ni titta på vår film om hur vi arbetar med löven i skogsträdgården:  https://www.youtube.com/watch?v=JeK1t5hEbbQ

fredag 6 november 2015

Bokashi det klimatsmarta sättet att kompostera

Gurka squash zucchini kompost odlad
Gurka och zucchini i tillsammansodlingen 2013. Gödslad delvis med bokashikompost.
Sedan fyra år komposterar vi vårt köksavfall i staden enligt en metod som kallas för bokashi. En metod där man syrar sitt avfall.

Metoden går ut på att man syrar dvs fermenterar sitt köksavfall i någon slags behållare eller hink med tättslutande lock (metoden påminner om processen man gör med gräs för att få ensilage).
Varje gång man lägger ner sitt köksavfall i hinken strör man samtidigt över ett vetekli över köksavfallet. Vetekliet är impregnerat med 5 olika mikroorganismer som ser till att avfallet inte bryts ner på traditionellt sätt utan syras.

När hinken är full behöver den lagras i 2 veckor i 15–20 grader så att allt avfall är bearbetat. Efter denna period är innehållet redo att grävas ner i trädgården och 2 veckor senare kan man odla direkt i avfallet. Under vintern, i väntan på nästa odlingssäsong kan man förvara hinkarna utomhus utan att avfallet försämras.

I vår stadsodling Tillsammansodlingen komposterar vi ca 400 liter bokashikompost årligen och använder det främst där vi odlar näringskrävande grödor så som kål, gurka, zucchini, majs och vitlök.
Bokashi fungerar bäst om du odlar på friland eller i odlingsbehållare typ pallkragar som har kontakt med underliggande mark, så att jordens mikroorganismer och maskar kommer åt avfallet.

pallkrage odling kompost bokashikompost majs broccoli
Majs och broccoli 2015 gödslad delvis med bokashikompost.

Skillnaden gentemot en vanlig kompost är att den producerar ytterst lite växthusgaser och därmed blir ju också mer näring kvar i avfallet.

Vi kombinerar denna teknik med att kompostera på traditionellt sätt i pallkragar och tycker att metoderna kompletterar varandra. Vår äldsta traditionella kompost i skogsträdgården har fungerat klanderfritt i 23 år.

Det är enkelt att göra det impregnerade vetekliet själv, så här gör du.



Se också filmen om hur vi använder bokashikompost i vår stadsodling:


afg-19-19
Vill ni läsa mer om hur och var vi odlar rekommenderar vi att man läser vår bok: Alla fingrar gröna.

tisdag 18 augusti 2015

Rotselleri, nu är det dags att gödselvattna den.

Rotselleri, gröda 26 i Alla fingrar gröna. Nu är det dags att blanda till det extra starka gödselvattnet så att knölarna kan växa sig stora till skörd.

tisdag 23 juni 2015

Odla i pallkrage - så får du till en bra jord



Nya och väletablerade pallkrageodlingar finns i var och varannan trädgård. För att få ett gott odlingsresultat krävs att jorden håller måttet. 

Vi har flyttat alla våra inlägg till ny bloggplattform och det är där vi 
publicerar alla nya. Vi ses på nya farbrorgron.se
Johannes & Theres

tisdag 28 april 2015

Jordförbättring hur gör man?


Hej jag undrar om Farbror Grön kan ge mig råd, när tid finns, vad jag ska använda för jordförbättring nu på våren i min potager. Tacksam för svar. Häls Lera Blom


Den bästa jorden att odla i som är både näringsrik och lucker är en mullrik jord. Det är den jord som alla odlare eftersträvar.

En mullrik jord blir till, när maskar och mikroorganismer förvandlar organiskt material till jord.
Den mullrika jorden skapar man i en kompost eller på plats direkt i odlingen genom att kontinuerligt tillsätta olika typer av organiskt material. En bra jord är en levande jord där maskar hela tiden har något att arbeta med.

Lyckliga är de som har gräsmatta där de kan få gräsklipp. Gräsklippet ger helt klart den bästa effekten på sikt. Framgångsrika odlare som regelbundet tillför gräsklipp i sina odlingar behöver nästan aldrig gödsla. Gräsklippet tillför en mängd näringsämnen till jorden.

Har man en näringsfattig jord, ingen kompostjord och inte så mycket gräsklipp, kan man köpa kogödsel på säck och blanda ner i jorden och därefter fylla på med gräsklipp efter varje gräsklippning. Vi har tyvärr ingen tillgång på gräsklipp, varken vid vår stuga eller i stadsodlingarna i Västerås, men vi använder traditionell kompost vid vår stuga och bokashikompost i stadsodlingarna. Sedan tillför vi alltid pelleterad hönsgödsel eller något grönsaksgödsel inför sådd. Några gånger under sommaren gödselvattnar vi våra plantor. Varje höst krattar vi ihop alla nerfallna löv. En del myllar vi ner direkt i våra odlingar och en del sparar vi i papperssäckar och sparar till kommande vår och sommar. Efter utplantering av våra förkultiverade plantor lägger vi de torkade löven mellan plantorna (täckodling). Hälsningar Farbror Grön

fredag 19 september 2014

Jord

Vad är jord för någonting egentligen ? Nu när Theres och jag är inne i att skriva klar vår trädgårdsbok "Alla fingrar Gröna" så försöker vi förklara begreppet jord utifrån vårat sätt att se på jord. Jord är verkligen spännande och man kan odla i många olika slags jordar och även utan jord, mer om det i boken.

I våra pallkragar i våra stadsodlingar i Västerås har vi i år odlat i en jord som vi komponerat ihop med Rölunda gårds köpjordar på säck. Ett spännande arbete att testa att odla i något som de flesta kan blanda ihop ganska enkelt. Jord på säck är ju det som är lättast att komma över i synnerhet i en stad.Till en dubbelpallkrage har vi använt 2 säckar kogödsel, 2 påsar barkmull, 2 påsar ekoplanteringsjord och mellan 2- 3 säckar biokol. I varje pallkrage har vi lagt i en näve algomin för att säkerhetsställa förekomsten av mineraler. I enkelpallkaragarna samma proportioner fast hälften. I botten på pallkragarna på Prästgatan har vi lagt wellpapp och i pallkragarna på takfarmen likaså men dessutom ställt varje ekipage på en pall.

Uppstart av pallkrageodlingen på Prästgatan den 30 maj. Kika in på Stadsodlarna Västerås för mer info om odlingen på Prästgatan: http://stadsodlarnavasteras.wordpress.com/
I år har vi anlagd 11 pallkragar på takfarmen med ovanstående jordblandning. Alla pallkragar står på pallar. Perfekt när man odlar i en stad, lätt att flytta på med en pallyft och bra på ett tak då man inte vill att det ligger kvar fukt på taket. Se mer om takfarmen på takfarmens sida: http://takfarmen.wordpress.com/



måndag 7 oktober 2013

Gödselvattna enklare / ejektortank från separett

Jag har gjort gödselvatten så länge jag har odlat. Nu för tiden gör vi ett par hundra liter nässel och åkerfräkenvatten varje odlingssäsong som vi vattnar med vid två tillfällen i vår trädgård i Flen. En gång i juli och engång i augusti. När jag såg Separetts ejektortank för urin i våras på trädgårdsmässan så förstod jag att jag funnit något jag saknat väldigt länge. Ett enkelt och smidigt hjälpmedel för att portionera ut gödselvattnet i våra odlingar. Gör man som vi gör, ställer den på en skottkärra så är det lätt att transportera den runt i odlingarna.

50 liter nässel och åkerfräkenvatten samt en halv dunk biobact. Ejektortanken blandar automatiskt ut en del av innehållet till åtta delar vatten med hjälp av det ingående vattnets tryck. Den här tanken är byggd för urin men fungerar lika bra på gödselvatten. Allt slaskande med hinkar och vattenkannor är borta och hanteringen är mycket enklare. Visst skulle man kunna göra gödselvattnet direkt i tanken och nästa år gör vi nog det också.


Slangen från ejektortanken är grov och väl tilltagen i längd samt försedd med ett hårdare munstycke.

söndag 30 juni 2013

Gödselstavar i rabarberodlingen


Vi använder algomins biodynamiska gödselstavar som består av ekologisk algomin och komposterad hönsgödsel. Ett smart och enkelt sätt att rotgödsla träd, buskar och i det här fallet rabarber. Alla våra fruktträd och rosor har fått gödselstavar och nu är det rabarbernas tur. En tanke är att i framtiden testa att använda dessa produkter i våra Earthboxes. Mer om det sedan.


Spetta först ett hål nära plantan, busken eller trädet.


Ta en gödselstav.


 Putta ner den i hålet.
Och tryck på med spettet. Sedan är det bara att vattna rejält och krafsa ner jord i hålet.

onsdag 28 november 2012

Slutet av november i stadsodlingen "Bokashi"

Parkarbetarna som gör snyggt kring vårt hus gör verkligen ett bra arbete. Vår önskan är att de ska slarva lite med flit när de blåser bort löven i vår trädgård.

 30 liter bokashikompost redo att grävas ner i landet närmast huset.

När vi grävt ner bokashikompost i hela det här landet så har vi berikat alla grönsaksodlingsställen med bokashikompost.