Vi planerar för 2017

Så har ett nytt år just påbörjats. Nya möjligheter och nya utmaningar. Här är vi i full gång med att planera för nästa odlingsår.

Tänk dig att du gör en matsedel inför kommande vecka. Då behöver du tänka på vad du är sugen på framöver och vad som kan utgöra en varierad och nyttig kosthållning. Sedan tar du kanske en titt i skafferiet, kylen och frysen och därefter utgår du ifrån sådant du har hemma och sådant du behöver införskaffa för att göra en heltäckande veckomatsedel. Efter ett butiksbesök är din vecka troligtvis komplett.

Tänk dig nu att du skulle planera denna vecka ungefär ett halvår i förväg, eller kanske rent av ett år i förväg. Visst låter det avlägset och rent av idiotiskt. Men faktum är att det är så vi gör. Inte att vi gör uttömmande veckomatsedlar så långt i förväg, utan att vi försöker förutspå vad vi kommer att vilja äta i vår, sommar, höst och i vinter.

Det är smaken som styr

Anledningen till att vi odlar så mycket mat är inte för att vi ska slippa gå hungriga. Nej, vi kan köpa mat i överflöd som många andra. Vi odlar för att det först och främst är väldigt kul att odla och se små frön utvecklas till stora praktfulla plantor. Efter många års provande hit och dit med sorter av olika slag har vi hittat många favoriter som passar till den mat vi vill laga eller så har sorterna med sina fina egenskaper visat vägen till nya maträtter som kommit att bli viktiga för oss. Så med tanke på allt gott man kan göra med egenodlade och extra goda sorter, vill vi odla vår egen mat.

Varje gång vi äter en underbart god sallad, en delikat gratäng eller mustig gryta, läggs några grönsaker på önskelistan för kommande år. Listan blir längre för varje år på ett sätt, men förfinas också och grödor stryks ibland. Kanske för att vi helt enkelt inte tycker sorten gav vad den lovade eller för att vi tröttnat. Vissa år blir skördar av en och samma grönsak lite för stor och tex rödbetor behöver ätas på längden och på tvären så det står en upp i halsen. Då hoppar vi över just rödbeta nästkommande år.

Så vad vill vi äta framöver? Det är så mycket såklart. Men nedan listar vi sådant vi bara inte kan klara oss utan.

Potatis

Vi älskar potatissallader av olika slag, särskilt sommartid. Därför blir det mest tidig potatis från franska delikatesslådor med sorter som Cherie, Amandine och Minerva. Det är så enkelt med potatissallader, bara man fixar en god vinägrett så kan man i princip blanda i vilka fler grönsaker som helst. Vår absoluta favorit har dock blivit den med parmesan och basilika.

Kryddväxter

Kalla gräddfilssåser och örtsmör är somrarnas bästa tillbehör till grillat och kokt färsk potatis. Vi finhackar det vi har i en salig blandning och blandar med örtsalt och smör eller gräddfil. Vår familj får aldrig nog. Varje frukostmacka får ett tjockt lager bladgrönt så länge det finns att skörda. De kryddor vi gillar bäst är gräslök, timjan, dill, persilja, basilika och vinterkyndel.

Tomater

Vi älskar egen tomatsås som bas till soppor, grytor, gratänger, på pizza och till pasta. Dessutom har vi världens bästa odlingsplats för just tomatodling. Takterrassen har obegränsat med plats och mycket sol. Tomater äts i sallader och på smörgåsar, men det mesta gör vi egna krossade tomater på.

De sorter vi brukar ha återkommande i odlingarna är Principe borgese, Rio, Costeluto genovese och Aztek negro.

Sallat, spenat och rucola

Vi sår i flera omgångar så vi har bladgrönt under så lång tid som möjligt. Särskilt gott blir det över omeletten eller på mackor och som topping på pizza. Men i vanliga sallader också så klart. Ett lyxigt tillbehör till grillat och pastarätter är egengjord pesto på rucola.

 

Lökväxter

Gräslök, sättlök, vitlök, purjolök mm finns alltid i våra odlingar eftersom det ger en så värdefull smakinjektion till i princip all matlagning. Mycket gott är det med egen lök i en vinägrett som hälls över en sallat. Tomatsalladen äter vi nästan dagligen då tomatskördarna är som störst.

Rotfrukter

Rotselleri, palsternacka, morot, kålrot, betor är fantastiska som ugnsrostade med ett gäng örter på, en riktig höstfavorit. Vi lagar gärna rödbetsbiffar med svampsås och den mustiga rotfruktsgrytan med harissasmör flera gånger varje höst och vinter.

Kål

Grönkål, svartkål, huvudkål och brysselkål. Det finns inget godare än en huvudkålssallad med vinägrett på egenodlad kål. Att fräsa kål av olika slag i rapsolja blir ett mycket gott tillbehör. Syrad kål har också blivit en favorit som vi bara måste ha.

Chili

Mycket av vår egna chili används till att göra egen chilisås eller chilipulver. Till vår vardagliga mathållning finns vitlöksfrästa chilifrukter och såser toppade med chilisås. Äggröran blir något extra med det röka chilipulvret.

  

Aubergine

Sorten Farmers long är den godaste tycker vi. Den är långsmal och fräses hårt i olja innan den hamnar i en god omelett. Av ugnsbakade aubergine gör vi ofta baba ganoush.

Zucchini

Efter att ha hittat sorten Costata Romanesco odlar vi ingen annan, vi köper aldrig zucchini i butik utan väntar enträget på vår egna. Den har en nötig smak med fast konsistens. Vi använder den gärna till plättar, till pasta  och i vår bästa soppa. Vi brukar också fräsa zucchinin hårt i rapsolja och smaksätta med örtsalt. Det blir ett gott tillbehör.

Ärtor och bönor

Det finns en bönsallad vi brukar göra med kokta Blauhilde-störbönor , vitlök och vinägrett som barnen älskar. Den är så god att vi alltid äter rent och sist dricker barnen upp spadet. I år ska vi odla märgärtor för första gången efter som vi gärna vill ha egna kokta ärtor till framtida middagar eller till egen ärtsoppa.

 

Gurka

Under sommar och höst vill vi kunna njuta av egen gurka och Xin tai,  Piccolino och Passandra är våra favoriter. Allra godast är nog slanggurka i sin färska form i en sallad eller på smörgåsen. Men får vi mycket slanggurka brukar vi göra tzatziki och drömma oss tillbaka till någon Greklands-resa. Vi brukar också göra egen inläggning som vi njuter av som de är eller i en dressing till vegoburgare.

Våra odlingar innehåller många fler grödor än så här. Men det är så här vi startar, genom att tänka igenom vad vi är sugna på att äta nästkommande år. 

/Theres Lundén & Johannes Wätterbäck