Lucka tjugotre. Betorna har varit en trotjänare i mitt odlande sedan länge. Ganska enkla att odla men de har ändå ställt till en hel del huvudbry
Jag älskar de avlånga för att de ger så stor skörd och de runda för att de är så vackra och gulbetorna för att de inte förstör en sallad med massa rödfärg men ändå smakar underbart gott. Att ta en tugga av en nykokt beta med lite smör och salt ovanpå är som att kyssa jorden, eller som att ta en tugga av den.
Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.
____________________
Våra första sådder av
rödbeta skedde direkt i frilandet utan förkultivering. Fröna kom alltid upp för
nära varandra hur noga vi än var med att hålla avstånd. Att gallra och kasta
bort varannan planta kändes otroligt onödigt. Ett år bestämde vi oss för att
istället förså varje frö i en pluggbox, för att kunna särskilja varje planta
innan utplantering. Till vår förvåning
växte det trots detta upp minst två plantor i varje plugg. Förbryllade läste vi
på och förstod snart att det vi trott var ett frö i själva verket var en kapsel
med flera fröer. Nu för tiden försår vi betfröna tätt i en plastlåda och
planterar sedan varje planta var för sig på den slutliga odlingsplatsen.
Rödbetsgallring är ett minne blott.
____________________
Har du inte testat en rödbetscarpaccio än så är det hög tid. Klicka på bilden så kommer du direkt till receptet.
Klickar du på bilden nedan kommer du till förlagets bokshop. / Johannes & Theres
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar