Klockmalva - så beskär du dem och gör nya plantor.

Så här exemplariskt knubbiga och rikblommande är malvorna max en månad efter frisering.

Våra klockmalvor ( blomsterlönnar)  har minst fem år på nacken, en del är till och med 10 år gamla och kämpar vackert vidare år efter år. Jag fick min första stickling av min storasyster när lillkillen var nyfödd och fastnade för växten på en gång. Mer tacksam och rikblommande krukväxt får man leta efter och att det går så lätt att göra nya plantor av den är en fantastisk bonus, som drabbar både gamla vänner och nya bekantskaper.  Under dessa 10 år med malvor har vi beskurit dem ungefär två gånger om året; Sommar - höst och vinter - vår.  Vi klipper ner dem för annars blir de hysteriskt risiga och tillslut går det inte att ha dem inne, ja om man inte har ett stort ljusinsläpp någonstans och vill att de ska utvecklas till miniatyrträd.

Vi har ingen favorit månad att klippa i dem men om man vill ta sticklingar och verkligen lyckas att sticklingsföröka så många nya plantor som möjligt är våren, när tillväxten är som högst, den bästa tiden.  Nu på hösten får man räka med att upp till  ca 70% av sticklingarna dör om man inte ger dem extraljus. Vi har haft plantorna i stugan, i lägenheten i Västerås, tagit ut dem under sommaren i våra odlingar och förvarat en del i källaren under belysningen. Om du känner igen dessa plantor men ännu inte har någon i din ägo, har du har säkert sätt något som påminner om malvor i blomsteraffärerna. Dessa plantor är mycket mindre, kompaktare än de vi har och det beror på att de är behandlade med stråförkortningsmedel / retarderingsmedel. Köper du dessa kommer det i framtiden inte likna de växter du en gång köpte utan bli som dem du ser i det här inlägget.

När jag beskär: Jag klipper bort ganska många av skotten så att plantan beskärs kraftigt, men lämnar ofta ( men inte alltid) några blad på den så att den får lapa i sig näring från solen. Jag klipper både i gröna stänglar och i vedartade delar men klipper inte för långt ner i veddelarna, då jag är lite rädd för att plantorna inte ska orka med att skjuta skott från riktigt gammal ved. Jag försöker klippa precis över ett bladpar så att jag lämnar den avklippta växten med en tillväxtpunkt, ett ämne där ett nytt skott kan komma fram, som när man tar sticklingar av tomater, man ser till att det finns ett baldveck där det kan komma ut en ny gren/ tjuv. Hänger du med?

Ibland beskär jag skonsamt och lämnar några blad, som plantan till vänster och ibland går jag loss ordentligt och klipper bort allt grönt så att det blir kala träd. Båda sätten fungerar lika bra men jag föredrar metoden till vänster under sommar - höst när ljuset är i avtagande och metoden till höger när ljuset är tilltagande, det känns liksom lite tryggare att jobba med plantans förmodade tillväxt om man ska skära i den hårt. Varje gång jag beskurit plantorna lyfter jag ur dem ur sina krukor, klipper bort lite rötter och borstar bort all lös och torr jord och planterar dem sedan i samma kruka med lite ny planteringsjord. I botten lägger jag i lite pelleterat hönsgödsel och grönsaksgödsel ca 2 msk av vardera. Är själva rotklumpen väldigt torr, vilket känns på vikten, ifall den är väldigt lätt, sänker jag ner den i en hink med vatten i 30 min för att sedan låta den rinna av innan den får bo i krukan igen.

Göra nya plantor: När sticklingarna är avklippta börjar nästa arbete, förökning av nya plantor! Jag brukar samla de rakaste och snyggaste topparna jag klippt av och klippa av dem så att de blir ca 30 - 40 cm långa. Jag klipper av precis efter ett bladveck. I dessa bladveck inbillar jag mig att det är enklare för en växt att bilda rötter. Det är ju det jag vill att de ska göra, bilda rötter så att jag kan plantera ner dem i krukor med planteringsjord.

Så här nära ligger jag snittet och är det blad på stammen tar jag bort dem men lämnar som en liten krona av blad på varje stickling. Det är viktigt att det inte hamnar blad i vattnet som  kan ruttna och skapa en väldigt otrevlig doft.

Vatten: Efter ett par veckor kan man se rötterna titta fram och de kommer inte bara från bladvecket utan från hela stammen. När du tycker att det ser rimligt ut, dvs när sticklingen har mer än ca 5 rottrådar är det dags att förflytta dem från vattnet till krukor med planteringsjord, plantera dem så att inga rottrådar är synliga. Att jag använder en glasvas beror inte på att ljuset måste träffa sticklingarna för att rötterna ska utvecklas, det går lika bra med en keramikvas. Jag använder oftast transparenta behållare till det flesta processer jag sysslar med vare sig det är syrning, vinägertillverkning eller sticklingar. Jag gillar helt enkelt att se vad som händer i de olika processerna, av ren nyfikenhet. Här nedan kommer några bilder på klockmalvor i all sin skönhet. Svårt att säga vilken färg som är vår favorit eller i vilket stadie de är vackrast. Hur som haver, växten är bedårande och givmild med sin blomsterprakt.