Det finns tusen saker som ligger och väntar på mig. Alla torkade kryddor, frötröskning, syra årets sista chilifrukter, mala majsen, baka surdegsbröd, städa odlingskällaren, sortera tomater, stänga av ljuset i takfarmenkällaren, julstäda, slå in julklappar, skriva handlarlistor räta upp granen, maila, blogga, redigera bilder, sortera kummin, putta ner vinägermammor, lägga de saltade riskorna i blöt, skura golv och stuva undan det syrade chilipulvret, men det blir ingenting alls.
Jag sitter mest med kaffet idag, flera koppar har det blivit och så lyssnar jag på musik, den senaste skivan av Lambchop och går igenom bilderna från odlingsåret. Jag fastnade här och jag blir så otroligt glad. Det har varit ett sådant fantastiskt odlingsår med underbara skördar av i princip allt. Visst har det varit svårt ibland men vi har lyckats ändå. Det har varit massor av intressanta möten med odlingsintresserade och inspirerande människor och det har varit fantastiskt kul att åka land och rike för att tala om det jag älskar att göra, att odla! Jag känner mig verkligen priviligerad!
Här nedan kommer några bilder jag fastnade för idag när jag satt och grejade med dem.
Att få en egen odlingstavla från lilltjejen där hon offrar sin största målarduk för att måla mig och alla mina grönsaker känns otroligt stort! Hon skämmer bort mig med sin kärlek.
Trots kålmal och kåljärilar kunde vi ändå skörda 1 kg stora vitkålshuvuden i augusti och skörda dem på det här skonsamma sättet, att vi skär av eller bryter av huvudet och lämnar skaftet med några blad på i jorden. Efter ytterligare ett par månader kunde vi skörda ca 0.4 kg småhuvuden som växte ut på varje gammal kålplanta. Seriodling på hög nivå och att spara på resurser utan att göra något annat än att skörda skonsamt. Det blir flera sådana här experiment i framtiden!
Att se lillkillen ta sin första tugga av sitt alldeles egna äppelträd "Ingrid Marie" som han fick för 8 år sedan kändes som en seger och blir en sinnebild för att den som orkar vänta till slut får sin belöning.
Vi byggde ut pallkrageodlingen i skogsträdgården i år. Mest för att vi ville odla mycket mer grönsaker och det blev kanon bra, nu har vi ca 30 dubbelpallkragar. Visst hoppades vi, men vi kunde nog aldrig ana att den skulle bli så vackert som den blev.
Nästan all egenodlad amandine, cecile och cheripotatis hamnade i ugnen och förvandlades till den underbaraste pommesfrites ni kan tänka er. Tillsammans med örtsmör blev det livsfarligt gott.
Att starta odlingspodden med Theres och Sara Bäckmo har varit och är ett spännande, roligt och kreativt arbete. Det ska bli så otroligt kul att äntligen släppa lös den på riktigt den 27 december. Klicka HÄR så kommer du till vår sida.
Vår odlarvän Jon ringde mig tidigt i år och jag lovade att ta hand om tre av hans plantor som blivit lite för stora. När han väl var här så fick vi mer eller mindre en chock! Så här stora Dorset naga chiliplantor får man i februari om man håller 27 grader, gödslar med batguano och använder ljus från en HPS lampa. Plantorna längst fram har vuxit utan belysning i ett fönster och de närmast de lite större plantorna är så som ordinära chiliplantor ser ut i februari hemma hos oss.
I somras stötte jag ihop med Stefan Sundström när han och hans favoritfotograf Jeanette tittade upp på takfarmen för att göra ett reportage. Sedan dess har vi haft en hel del odlarmöten och samtal, vi blir liksom aldrig klara. Nog visste jag att han var väldigt odlingsbenägen men att han stod så djupt med fötterna i jorden var jag inte beredd på. Han till och med plockar brännässlor utan handskar och det blev jag väldigt imponerad av, jag tyckte att det var väldigt manligt! Det känns ingenting, sa han.
Årets skörd av tomatillos på takfarmen blev stor och i år fick jag äntligen till den där salsaverde såsen. Jag blev helt beroende! Recept kommer så småningom och fler inlägg om det fantastiska odlingsåret 2016!
Johannes Wätterbäck
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar