lördag 17 februari 2018

Vi struntar i växelbruket


Jag kan inte släppa det här med växelbrukets vara eller ickevara. Ibland ligger jag sömnlös och funderar. Hur ska man tänka om vissa grödor står kvar och ska ge frön och hur ska man tänka krig serieodling med upp till tre olika grödor på samma plats under samma säsong? Här kan du ta del av mina reflektioner och kanske kan du tillföra fler perspektiv och funderingar? Välkommen både med pepp och kritik. 


Olika sätt att se på växtsäsonger. Vad är en växtsäsong? Ska man utgå från en växts början till slut på ett specifikt ställe eller en årstid? Eller bör man tänka på det som jag tror de flesta av oss tänker på, ett kalenderår? Första 10 åren i mitt odlande var det lätt att tänka växtsäsong ( även om jag alltid varit en fuskare med växelbruk) men vart efter att jag experimenterat har det blivit mer och mer komplicerat. De beror ju på hur man delar in odlingssäsongerna, om man tänker ett år som en säsong eller om man tänker ett år och tre säsonger. Eller mer korrekt en gröda = en säsong.

Jag frågade Nils: För mig som serieodlar är det inte helt lätt att ge några exakta råd, för jag vet inte helt säkert och det har fått mig att fundera en hel del. Dels är jag en funderande natur och dels har jag svårt för regler vars grundsanningar inte är lätta att finna eller att sanningen fylld med frågetecken. När jag tidigare i veckan besökte min odlingsidol och odlingsguru, Nils Åkerstedt, 92 år gammal, kunde jag inte låta bli att fråga Nils hur han tänkt kring växelbruk. Äh svarade han, jag har odlat tomater på samma ställe i flera år och så började vi skratta. Tänk att även Nils är flexibel och förlåtande när det gäller denna doktrin. Vi bör inte låta idéer styra oss om de inte är sanna och att bryta mot det vedertagna, utan att förkasta det helt, får oss komma vidare och framåt mot nya och mer adekvata sanningar.

Ickevetenskap: Jag har så många gånger stött på  "kvasivetenskapliga" råd och ogrundade personliga teorier när det gäller odling. Tekniker och idéer som låter rimliga av någon som antingen kraftfullt eller oreflekterat basunerat ut som det "rätta"! När man sedan, i den kreativa tveksamheten försöker finna vetenskaplig fakta, hittar man ingen fakta alls eller mycket bristfällig information. Då och då dyker det upp nya produkter och teorier som säger sig vara framtiden, så var på din vakt! Var kritisk! Jag har börjat tvivla en hel del på växelbrukets vara eller icke vara. Tänk om växelbruksteorin inte vilar på vetenskaplighet utan mer, som så mycket annat inom odling, är präglad av naiva observationer och icke vetenskaplig generalisering?

Samodling: Personligen samodlar jag väldigt många grödor men är noga med att inte odla kål eller vitlök på samma ställe förrän det gått fyra år och jag odlar inte tomater och potatis tillsammans på friland, men det är bara när det gäller dessa grödor. Med kålen har jag redan börjat att bli flexibel, jag håller inte lika hårt på växelbruket av kål längre. De flesta andra grödor jag odlar tänker jag så här om: om jag inte samodlar dem så brukar jag hoppa över ett kalenderår innan jag odlar samma gröda på samma plats. Men även detta kommer jag att utmana. Jag tänker så här: det är jag som bestämmer i mina odlingar, inte grönsakerna.

Kålen på mitten av bilden är den sibiriska bladkålen Red Russian.Till vänster är det två vitkålsplantor som går upp i frö.

Har du skördat kål så där skonsamt som vi brukar göra och står det även några vackra huvuden kvar hos er ända in på vintern? Vill de sig väl, vilket det ofta gör, kommer några av de skonsamt skördade plantorna att överleva till våren. De kommer att skjuta skott och börja blomma för att sedan gå upp i frö. Skördas de kvarlämnade plantorna skonsamt under vinter eller vår ( att roten finns var i marken) gör de ofta likadant, då börjar de ofta spira för att till slut blomma och ge frön. Här kan du välja att göra på minst tre sätt beroende på vilken personlighetstyp du är. Dessutom kan du kombinera alla tre tillvägagångssätt, du kan både ha kakan och äta den och få fler kakor om du så vill.

1 Du ser den överlevande kålen som en resurs för köket och låter den stå kvar samtidigt som du skördar allt nytt som växer på den. Kålen kommer kunna ge mat under hela sommaren och en bit in på hösten. Genom att du hela tiden skördar den motverkar du att den går upp i blom. Men du har trotsat "växelbrukslagen" med att odla kål på samma ställe under två år. Kan du leva med skam och skuld, samt rädslan för att drabbas av klumprotssjuka är det verkligen ingen fara. Är du oroligt lagd är detta tillvägagångssätt tveksamt för dig.

2 Du blir överlycklig när du ser att de kvarlämnade kålplantorna går upp i blom för att sedermera ge eget frö. Har du flera kålsorter i odlingen som också kommer gå upp i blom är det viktig att ta bort alla sorter utom en om du vill ha sortäkta frön. Gillar du överraskningar kan du ha kvar alla och bara köra på. Kålen har blommat klart i juli augusti och du kan skörda mängder av frön.

3 Du är både finurligt lagd och lite ängslig och gillar dessutom att gräva och odla upp ny mark ( en typisk gränslös odlare). När du ser att kålplantorna överlevt får du genast två tankar i huvudet.
1 Ja! Egna frön!
2 Nej det fungerar inte, jag bryter mot växelbruket!
Snabb som du är förstår du att du kan, genom en liten kompromiss, både ta egna frön och följa växelbruket. Du flyttar plantorna till ett annat ställe i trädgården och slår tre flugor i en smäll. Du får frön, följer växelbruket och bryter ny mark.

Kvarlämnad vitkål i tillsammansodlingen

Men kan kålplantor stå kvar på samma ställe? Ja och nej och det beror egentligen på hur rädd du är och om du är beredd på att leva farligt. Vi har både låtit plantorna stå kvar samt flyttat dem, och vi har inte fått klumprotsjuka än, kanske är det bara en tidsfråga men vi jobbar på.

De senaste veckorna har jag pratat om detta lite ytligt på både Instagram och på olika ställen på Facebook. På flera läsares begäran kommer jag låta broccolin i ett hörn i en pallkrage på takfarmen stå kvar om den lyckas överleva samt att även låta den ståtliga spetskålsroten av sorten kalibos stå kvar och ge frön. Tack alla ni som kommer med idéer och förslag, ni hjälper mig vidare i mitt tänkande och jag uppskattar det så otroligt mycket!

Spenaten Blomsdale long standing  kalenderår 2 någon gång i mars 2017. Planterad i augusti 2016. I juli 2017 gav den mängder av frön som jag sådde i september 2018.
Grundidén växelbruk: När man lämnar kvar grödor i sina odlingar för sen skörd eller fröskörd, eller rent utav serieodlar dem, är det inte lika lätt att praktisera växelbruk med en växtföljd på fyra till sex år. Grundidén med växelbruk kommer från jordbruket, att man inte ska odla spannmål på samma ställe varje år utan att man ett antal år odlar vall ( hö elle ensilage) för att sedan odla spannmål igen.

När det gäller grönsaksodling handlar det om, i grova drag, att samma slags växt inte ska växa på samma plats år efter år utan rotera längs ett bestämt schema för att komma tillbaka på dess ursprungsplats 4- 6 år senare. Jag säger 4 för det är så jag ofta praktiserat växelbruk, med fyra års mellanrum ( när jag inte fuskar, vilket jag gör ofta).  Det sägs att jorden annars blir utarmad samt att växtsjukdomar får fäste om växter odlas på samma odlingsyta år efter år. Huruvida detta är helt sant eller inte vet jag inte till 100%, men det låter både rimligt och orimligt samtidigt och jag kan köpa de rimliga argumenten till en viss del. Men de senaste åren har jag börjat fundera mer och mer och jag har känt mig skeptisk mot just växelbruk, jag har inte funnit något riktigt bra vetenskapligt dokument om detta. Det skulle ju kunna vara precis tvärtom, att växterna gillar att växa på samma ställe år efter år bara man ser till att tillföra näring och organiskt material.

Nedklippt brocoli på takfarmen i september/ oktober 2017. Jag spara dessa plantor om de överlever.

Herre min skapare vad jag hade kunnat skriva mer om det här. Theres säger då och då att jag ska försöka skriva lite kortare inlägg och jag lyssnar på henne, jag tar det till mig, men det är svårt!
Det är ju så himla kul att skriva mycket och när man väl sitter där och funderar så är det ju så många aspekter som visar sig. Men jag ska försöka runda av det här nu, jag måste odla också, inte bara skriva om det.

På den sista bilden i det här inlägget är det broccoli till höger i pallkragen. Det är sorten Green Magic som jag vintersådde den 11 mars 2017. De gav de första stora buketterna till midsommar och fram till augusti kunde vi skörda mellanstora buketter. I augusti blev plantorna så risiga att jag bestämde mig för att klippa av dem ca 10 cm ovanför pallkragens jordyta. Det resulterade i att de kom igen och vi kunde skörda flera små buketter under hösten och faktiskt under vintern. Om dessa plantor lever i maj kommer jag låta dem stå kvar och ta hand om dem ytterligare en säsong. Bara tanken på att ha broccoliplantor som är 2 år gamla är så otroligt hisnande

Johannes Wätterbäck

21 kommentarer :

  1. Först - jag gillar när du skriver långa inlägg för det är alltid så intressant att läsa! Och stort tack för att du experimenterar och försöker förstå hur det hänger ihop, guld värt.

    Jag trodde jag fick klumprotssjuka i en odlingsbädd för ett par år sedan efter att ha odlat kålväxter men när jag har funderat lite på det är det ju faktiskt möjligt att det var något annat knas med just den bädden, nåt annat virus eller så. Kanske skall prova med någon rotfrukt där i år och se vad som händer. Generellt så fuskar jag hej vilt med växtföljden, potatis brukar få stå flera säsonger på samma plats tex. De odlingslådor som jag har ser väldigt olika ut och i en väldigt långsmal låda passar det mycket bättre att tex odla ärtor än potatis osv. I år kommer morötterna få växa på samma plats som förra året på grund av det vanliga problemet med för mycket odlingsplaner på för liten yta.

    Lät för första gången kål stå kvar ute över vintern efter inspiration från dig. Har mycket rådjur här som suktat efter den så den har stått med nät runt. Såg idag att de små odågorna gnagt sig igenom nätet för att komma åt kålen så det finns fler som uppskattar dina tips! =)

    SvaraRadera
  2. Ja, det där är sannerligen ett intressant och komplext ämne!! :) Jag odlar i 4-årig växtföljd och tänker så här, för min högst personliga del, att jag undviker att odla grödor som kan få mångåriga sjukdomar på samma plats länge. För min del kål och potatis. De extrapotatisar som kan dyka upp året efter flyttar jag och kålen flyttas också i den mån jag fortsätter skörden på samma plantor år två. Jag räknar mitt odlingsår från vår till vår, dvs när nya plantor ska ut på sin plats i landen.
    I övrigt håller jag inte stenhårt på övriga grödor, varken morötter eller sallat får så vitt jag vet några mångåriga sjukdomar om de odlas på samma plats. Jag odlar alltid olika sorters grönsaker blandat med tagetes, zinnior och vallmo i upphöjda bäddar.
    Bra ämne att diskutera och fördjupa sig i! :)

    SvaraRadera
  3. I min första trädgårdsbok, som nybliven och något ängslig trädgårdsägare, "Testa. Växter läser inte trädgårdsböcker"
    Det var nog ett att de klokaste råd jag fått. Kan tillämpas på mycket. Inte bara trädgårdsarbete.

    SvaraRadera
  4. Intressant och tankeväckande. Och fortsätt gärna med de långa inläggen!

    SvaraRadera
  5. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  7. Yes! Du ger röst åt mina hemliga tankar! Gillar långa inlägg där tankekedjor får blomma ut. Och kommentaren om växter o läsandet av trädgårdsväxter. En av mina livsprinciper. :-)

    SvaraRadera
  8. Om man tittar på naturen själv så flyttar den ju inte så värst mycket på en gröda. Fröna ramlar ner på marken under plantan och kommer upp igen.Däremot vänder inte naturen uppochner på jorden varje år och det tillförs ständigt ny kompost samt att det växer flera olika arter på samma område. Odlar man efter naturens egna lagar tror jag man kan odla samma sak på samma ställe.Charles Dowding har ju experiment igång som är flera år gamla med att odla på samma plats år efter år . Finns på Youtube. Intressant! Samma med Paul Gautchi (back to eden) han flyttar inte heller och har odlat i många år

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig där! Naturen växelbrukar inte särskilt mycket, men den samodlar, täckodlar och gödslar.. Bygger upp ett bra immunförsvar liksom.

      Radera
  9. Jag funderar på en sak till. Hur nära kan man vara utan att det räknas som samma bädd? Dvs kan sjukdomarna sprida sig några dm, en halvmeter, meter? Jag har ett litet land och en bädd som är delad för att få ihop 4 växtföljdsbäddar. Gångarna är smala av stampad jord.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där är en jätteintressant fråga som är svår att svara på, jag har funderat jättemycket på just de där gränserna.

      Radera
  10. Jag såg ett program om gul lök som odlats i samma jättelika land i hundratals år. Har lärt mig att jordgubbsplantor ska förnyas typ vart femte år, gödslas på hösten. Grannen har underbara gubbar som stått på samma ställe i många år och aldrig gödslas. Grannarna har åxå potatisland som legat på samma ställe ” i evigheter”. Vad ska en människa tro? Åza

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vad ska en tro! Skönt att vi tillsammans kan börja tänka mer kreativt kring detta.

      Radera
  11. Jag har ett förslag! Håller egen med Therese men älskar samtidigt när du spårar iväg. Kan du inte försöka skriva ett lite längre inlägg där du skriver fritt och om och kring ämnet. Sen tidsinställer du dem så de publiceras ganska tidigt söndagsmorgon. Då får det lite samma funktion som en söndagstidning med lite längre reportage. Är det dessutom förinställda till samma tid har man något att se fram emot till söndagsfrukosten. Älskar morgon rutiner och skulle gärna läsa något likt detta varje söndagsmorgon.

    SvaraRadera
  12. Den här diskussionen kommer som på beställning, har funderat mycket på hur man gör på en liten villaträdgård med ett trädgårdsland ca 100-150 kwm. Det blir svårt att hitta utrymme till allt om man ska vänta 4-5 år.På mitt föräldrahem i norra Finland odlades stora areal potatis på samma åkrar så länge jag kommer ihåg och vi hade aldrig några problem med sjukdomar.Jag tror att man ska använde sunt förnuft och om man tillför naturgödsel och kompost regelbundet på sin jord förebygger mycket av det "onda".

    SvaraRadera
  13. Potatisbacken i Ammarnäs. Jag vet att ett enskilt exempel inte håller vetenskapligt, men hur många år har man inte odlat där?

    SvaraRadera
  14. Hej!
    Det är frågeställningar som dessa, som vi odlare behöver, vare sig vi är storskaliga odlare eller småskaliga. Jättebra att du Johannes skriver om detta. Det finns en del grönsaker som trivs att växa på samma växtplats, precis som flera tagit upp i kommentarerna. Jag tänker även på purjolöken, den trivs på samma växtplats, bara den får gödsel. Just gödsel, mineraler och andra nyttigheter tror jag är det som gör att jorden klarar grödorna bra år från år, känner mig bara en aning osäker gällande klumprotsjuka. I dagsläget försvinner det mesta av gödslet, det jorden behöver ut i dricksvattnet. Om vi tänker förr så grävdes dass-resurserna ned och fick förmultna ett par år innan det odlades ätbart just där. I vårt sk. guldvatten finns fosfor, som det saknas i jordarna, allt vårt kiss o b. spolar vi ut i dricksvattnet o ut i sjöarna (som i sin tur blir övergödda) Så att våga odla intensivare och att kissa mera, måste ju höra framtiden till. /hälsningar hemmaodlare Susanne

    SvaraRadera
  15. Såg ett klipp på youtube om detta, med Charles Dowding som experimenterar mycket,
    https://www.youtube.com/watch?v=WXQNnJOBQJc
    verkar funka bra att odla flera år i rad på samma ställe-

    SvaraRadera
  16. Jag växlar alltid plats på morötter och kålrötter för att inte den ohyra som angriper respektive gröda ska kunna övervintra i jorden och hamna under mina dukar. Har odlat i över 30 år och aldrig idkat något annat slags växelbruk. Det gäller bara att tillföra rätt och lagom mycket gödsel. Har nästan alltid fått jättebra skördar. Ett tips förrresten , köp gardiner på IKEA Theresia, sy ihop till lagom bredd och längd. Perfekt mot ohyra ppå både kål och morötter. Skyddar dock inte mot frost.

    SvaraRadera
  17. Jag har nu odlat potatis i stort sett på samma ställe i 35 år. Här uppe i Norrbotten har de flesta odlare ett potatisland där man odlar potatis. Det har fungerat utmärkt och om man får bladmöge verkar mer bero på sommarvädret.

    SvaraRadera
  18. Tack för ett intressant och behövligt inlägg, lagom långt och gärna med uppföljning. Jag har själv funderat mycket kring detta då jag inte har så gott om plats.

    Mina tankar
    Som flera andra skrivit, Carles Dowding har en väl fungerande experimentodling utan växelbruk. Jag lyssnade på en podd med Nils Åkerstedt där han menade att det inte var så noga. Båda "odlar" sina jordar skulle jag säga och det är där det blir intressant tycker jag. Min tanke är att ge min jord allt nyttigt den vill ha för att bygga ett stabilt mikroliv, helt enkelt en levande jord med möjlighet att ta hand om sjukdomar och bedrövelser. I en sån jord ser jag förstklassiga friska grödor oavsett växtplats/-följd.

    SvaraRadera