fredag 26 augusti 2016

Min kompost fyller 24 år

Min kompost fyller 24 år. Hur ska vi fira?

Jag minns det som igår, den där eftermiddagen i oktober 1992 när jag smet ut bakom huset för att hälla ut en hink passerade rönnbär efter att ha kokat gelé.

Jag blandade dem med trädgårdsavfallet som låg i en hög och hoppades att det skulle fungera. Mitt samvete, min ungdomliga klimatångest och att jag började odla ledde mig in på nedbrytningens spännande stig. Fortsättningsvis lade jag allt avfall bakom huset och från den där högen byggde jag vidare som en sträng på marken, jag bladade löv och annat rassel tillsammans med matavfall.
Och där bakom huset på samma plats komposterar jag fortfarande.

Många känner ju till att jag dessutom komposterar enligt bokashimetoden sedan fem år tillbaka men det var här i skogsträdgårdens kompost allt började, här startade mitt odlande och min jordfabrik och här har jag komposterat på samma sätt genom alla år med eller utan pallkragar. Jag har en enda regel, avfallet ska alltid ha kontakt direkt mot marken. För det är ju då när avfallet ligger mot marken som mikroorganismerna och maskarna kan sköta om komposten på ett enkelt och naturligt sätt. De kan röra sig upp och ner vartefter de behagar. Blir det kallt eller för blött i komposten så kan de alltid ta vägen ut genom botten som är öppen. Det enda jag gör med min kompost är att tillföra material och gräva om den 2 ggr om året och skörda den på jord.

Man behöver inga märkvärdiga behållare för att kompostera, tvärtom! För hade det behovet funnits så hade naturen konstruerat sådana behållare för länge sedan och de hade dykt upp lite här och där i skog och mark.

Däremot har vissa kommuner krav på behållare och särskilt när man komposterar fekalier. Om det kan du läsa mer om HÄR, när jag experimenterar med bokashi och fekalier i slutna komposter.

torsdag 25 augusti 2016

Syra gurka vårt bästa recept!

Foto: Johannes Wätterbäck
Efter flera misslyckade försök på egen hand att syra gurkor fick jag tillslut ta hjälp av min polskfödda vän Magdalena Mcweld. Tillsammans har vi utformat detta underbara recept.


Ingredienser
3 kg gurkor
Massor med dill
1 hel vitlök
Ca 2 msk svarta eller gula senapsfrön
1,5 dl grovt salt utan jod
1 bit pepparrot 
4,5 dl vatten
Gör så här: Borsta gurkorna i kallt vatten och snoppa dem, vad ni än gör stick inte hål i dem, bara snoppning! Skala vitlöksklyftorna, mät upp svarta senapsfrön, skär pepparroten i mindre delar och varva gurkorna med mycket dill. Värm sedan vattnet, men låt det inte koka. Rör i salt.  Lägg alla ingredienser i ett stort kärl eller krus. Varva och täck med mycket dill och lägg ett te- eller kaffefat ovanpå så inte gurkorna flyter upp. Låt gurkkärlet stå framme i rumstemperatur i ca 10 dagar. Den vita beläggningen man kan få dag 4- 5 är toppjäst och inget som påverkar smak eller kvalitet negativt. Därefter ska gurkan och spadet fördelas i superrena glasburkar och förvaras i kylen eller annan sval plats. Om allt är så rent som det bara går så slipper man missöden.

Tips!
Om man vill ha ett rent spad som gör att gurkorna ser aptitligare ut i burkarna. Gör ny saltlag  till förvaringsburkarna. Det blir inte riktigt lika gott men ser trevligare ut.
De behöver inte stå exakt 10 dagar ifall du märker att processen stannat av tidigare. Mögel på saltlagsytan under processen betyder inte att det gått galet, ta bort det bara.

onsdag 24 augusti 2016

Gödselvattna under hösten

Även om jag alltid ser till att tillföra tillräckligt med gödsel i samband med planteringen så gödselvattnar jag ändå mina växter. En gödselboost så här mitt i slutspurten på tillväxten brukar ge ett bra resultat för skörden. Jag brukar gödselvattna ett par tre, fyra gånger under sommar och höst och jag prioriterar de växter som är mest näringsälskande, som gurk-, lök- och kålväxter.
Men har jag mycket gödselvatten är jag generös och ger så många växter det räcker till, även till perenna växter så som primulor, dagliljor, bolltistlar och funkior mm. De växter som vi odlar i år och som verkligen mår bra av extranäring just nu i augusti / september är purjolök och rotselleri, det är nu de har sin tillväxtperiod.

Till vänster på bilden längst upp syns en hink, en ejektortank. Den har en volym på 50 liter och är tillverkad som ett komplement till urinseparerande toaletter, man samlar alltså urin i tanken. När man kopplar in en vattenslang i ena änden så finns det en mekanism i hinken som gör att innehållet späds ut till en åttondel av sin koncentration i slangen man vattnar med. Den här tanken fungerar lika bra till gödselvatten som till urin och ofta blandar jag urin med vårt egentillverkade gödselvatten. Ett bekvämt redskap om man har mycket att gödselvattna.



När jag använder mig av en ejektortank för att gödselvattna tar jag en bit fiberduk och använder som sil, annars fastnar partiklarna i sugmekanismen och hindrar gödsel-vattnet. Jag fixerar duken med ett spännband så den står emot vikten av det grumliga vattnet. En tvättsäck fungerar också bra. På bilden nässel- och åkerfräkenvatten.



Just nu vattnar jag med en gödselvattenblandning baserad på årets sista nässel- och åkerfräkenvatten. Jag blandar dessutom i
hönsgödselvatten, guldvatten och några
flaskor flytande ekologisk köpegödsel. När det gäller köpegödsel som är flytande använder jag i princip alla ekologiska produkter på marknaden. Flytande köpegödsel är dessutom smidigt i början av säsongen när man inte hunnit göra sitt eget ännu.





När jag gödselvattnar ser jag alltid till att jag inte vattnar i jord som är torr. Samma dag eller dagen innan har jag vattnat odlingarna med vanligt vatten. Dels för att det inte ska bli en näringschock för rötterna men också för att växterna genom den fuktiga jorden så lätt som möjligt ska kunna ta upp näringen när jag tillför den.

http://shop.luxpublica.com/



måndag 22 augusti 2016

Så grönsaker under sommar och höst i backar och odlingslådor.

Va!!! Sår du fler grönsaker nu?

-Precis det är ju det jag gör. Vår, sommar, höst och vinter. Alla årstider passar för att så grönsaker!

Jag vill ju ha späda och färska grönsaker under så lång tid det bara går. Så vårbruket har jag applicerat på alla årstider☺

På bilden odlar jag i backar och odlingslådor modell större. Jag fyller lådorna/ backarna ( som alltid har hål i botten) med planteringsjord från säck. Därefter tillskottsgödslar jag planteringsjorden med lite ekogödsel och pelleterat hönsgödsel så att det finns näring för grönsakerna. Vill man så kan gödselvattna istället ifall man tycker att det är enklare.

Det jag sår eller planterar nu är Sallat, rucola, många olika slags kål, kryddor som dill, koriander, rädisor, broccolirybs, kailan och majrovor.

De är samma backar och odlingslådor jag använder där jag sådde våra vintersådder i vintras, dessa grönsaker har vi redan ätit upp och jorden har hamnat i komposten.




Behöver ni mer exakta instruktioner så kan ni kika i boken Allafingrargröna.
Ni hittar information om såtid under "Förkultivering" i respektive grödas instruktion.
Provläs gärna vår bok HÄR

Så in och rota i era fröpåsar efter frön och sätt igång! Lycka till

Tips: Blir det jättekallt i höst kan man ta in backarna i växthuset och fortsätta skörda.



lördag 20 augusti 2016

Att träda in i odlandet


Att odla sin egen mat är inte det enklaste sättet att skaffa mat på i dagens samhälle men för oss odlare är det en livsstil,  en verklighet som vi inte vill leva utan.  När vi odlar träder vi in i ett helt annat sätt att tänka om omvärlden och blir mer medvetna om olika slags växter, om jorden och om hur och varför ett frö gror och lever vidare. Vi lär oss vad som krävs för att växterna ska växa och ge oss skörd, hur livet hänger ihop och att varje årstid har sin stämning och något fantastiskt att ge oss.
Vi lär oss ofta kanske bäst genom alla de misstag vi gör, för det är helt säkert, misstag kommer att göras. Till syvende och sist hänger allt på odlaren, att parera genom alla svårigheter och liksom träda in likt en herde över grönsakerna och ge dem de bästa förutsättningarna.

Att odla är att inte stanna vid att vi kan allt, utan att ta reda på mer fakta och dra fler och bättre slutsatser.
Då, när fröna köptes och kom i jorden så levde vi kanske med våra drömska bilder om dignande grönsaker och en relativt problemfri väg. Men vägen från en fröpåse till ett matbord är lång och ibland en utdragen kamp, bara för att få smaka det man själv ha odlat.
Man sår för mycket, har svårt att avgränsa, svårt att slänga plantor och sedan när man tänker att det ska gå vägen och man har handlat efter konstens alla regler, så kommer problemen. Det kan vara skadedjur, flygande, krälande, krypande med åtta, sex, fyra eller två ben, katter som tror att man gjort en kattlåda, väderleken som spökar, för lite eller för mycket regn eller sjukdomar som får våra växter att ge upp.
Ni som stött på potatisbladmögel, mjöldagg, brunröta, klumprotssjuka, gråmögel, pistillröta mm vet hur det känns när månader av arbete raseras.
 Att odla kan vara ansträngande och att ta sig från frö till bord är inte enkelt. Vi som inte ger upp när problemen anhopar sig kan tillslut skörda lönen av vår ansträngning, med eller utan problem. Och ofta går det ju bra, i alla fall för några av växterna vi odlar.

Det kanske inte är säkert att den gröda vi hoppades på allra mest är den som ger oss störst skörd eller någon skörd överhuvudtaget. Hur kan vi tänka då när vi får rätta munnen efter matsäcken, eller middagen efter vad som finns i trädgårdslandet. Det är här vår kreativitet sätts på prov.

Till sist en liten funderare som ni kan ta med er ut i grönsakslandet: 

Hur skulle vårt odlade och tankar om odlandet se ut om vår 
individuella ekonomi eller kanske vårt liv var beroende av grödorna?


Behöver ni lite inspiration om vad ni ska göra med skördarna? Titta i så fall gärna in på vår receptsamling genom att klicka på bilden nedan.






torsdag 18 augusti 2016

Skörda tomater


Nu är det äntligen dags att börja skörda tomater på allvar. De vi odlar inomhus tog slut i juni så det har varit en saknad i ca två månader, men nu är äntligen överflödet här! På bilden ser ni sorterna Costeluto genovese och Tiny tim som vuxit på vår takterrassodling, Takfarmen 1. Från och med nu och fram till november ligger det tomater nästan överallt i vår lägenhet. Hela tiden förändras utseendet på lagringen vartefter vi fyller på med flera tomater från taken och omgrupperar skördarna.

Vi skördar nästan alla tomater som gröna och tomater är faktiskt mogna när de är gröna även om sinnebilden av en mogen tomat alltid är röd. Så plocka av de tomater som är störst och som uppnått den storleken du vet eller anar är sortens storlek och lägg dem inomhus i fönster eller i bokhyllor. Ta för vana att alltid lägga dem på ett fat eller bricka, det är alltid någon som ruttnar eller går sönder.

Om frosten kommer behöver man plocka in sina utomhustomater oavsett om de är röda eller gröna. De flesta gröna kommer att slå om till sin mognadsfärg inomhus. Medan några som hunnit växa för lite utomhus kommer att förbli gröna. Dessa gröna tomater kan man också använda i tex en grön tacosås. Klicka HÄR så kommer du till våra två recept på tacosåser, en röd och en grön.



Sorten "Principe Borghese" Fotograferad den 3 december.
En av världens mest lagringsdugliga tomater
Så här fungerar det
När en eller ett par tomater börjar slå om till sin mognadsfärg frigörs växthormonet etylen från de som ändrar färg och de kickar igång resten av tomaterna till att börja mogna. Vill du att så många tomater som möjligt ska mogna samtidigt blandar du de som mognar med de gröna. Man kan också lägga mogna äpplen bland tomaterna. Äpplen avger nämligen också etylengas och kan påverka tomaterna att mogna fortare.
Vill du dra ut på mognadsprocessen plockar du bort de tomater som börjar mogna och lägger dem tillsammans och låter de omogna ligga för sig. Att dra ut på mognaden kan vara en fördel om du vill vara självförsörjande på tomater under en lång tid.

Ett varningens ord!
Odlar du potatis och tomater nära så kan tomaterna drabbas av potatisbladmögel. Klicka HÄR om du vill läsa mer om detta och om katastrofen som drabbade oss 2012 när vi fick slänga mer än halva skörden.

Här kan ni se en film om hur jag sent på hösten sticklingsförökar tomater för övervintring.

söndag 14 augusti 2016

Chokladkolasås

Det var precis som ungarna sa. Det fanns glass i frysen i stugan och det råkade ligga 2 bananer i köksfönstret.

Inte nog med det, de ville dessutom ha hemkokt chokladkolasås
på fasters vis.

1dl vispgrädde
1 dl ljus sirap
1 dl socker
2 tsk kakao
Och några nypor flingsalt

Låt såsen koka upp och småsjuda i 10-15 min. Klart.

Det här är en supergod sås som höjer glassen till smakernas himmelrike men barnen ger mig nästan aldrig högsta betyg när det gäller konsistensen. Jag kokar den nämligen lite för länge så att den blir för seg när den kallnat på glassen. Men jag tycker att den är perfekt när den har det där tuggmotståndet och blir till en seg kola