måndag 27 mars 2017

Poddavsnitt om serieodling

Jag brukar dela dillen i små tuvor och plantera lite varstans där det finns ledig plats.

Det är ett hån mot jorden att inte utnyttja den maximalt, menar Sara Bäckmo i veckans poddavsnitt om serieodling.


söndag 26 mars 2017

Så bladgrönt nu


Just nu är det perfekt tid att så en del härligt goda gröna blad som kan berika salladen eller smörgåspålägget framöver.

Vi sår massvis med frön redan under vintern. Vitsen med det är mestadels att sprida ut arbetet. Lådorna med frön är då förberedda och när utomhusklimatet är rätt kommer fröna att väckas till liv. Vi brukar tänka att när våren är på gång och mina vintersådder börjar titta upp, då vet vi att vårbruket kan påbörjas på allvar. Det har hänt att det blivit en mildperiod under vintern och att frön redan då satt igång med att växa. Det är således för tidigt och kan i värsta fall leda till att plantorna sedan fryser ihjäl.

Men eftersom våra vintersådder har börjat titta upp, och det är vår, så kan vi faktiskt dra slutsatsen att tiden och utomhusklimatet är perfekt för frön att gro nu. Det gäller inte alla typer av frön, utan bara de som är kallgroende och som vi listat på bilden nedan.


I vårt kallväxthus härbärgerar vi alla våra utomhussådder så här års. Men det går lika bra på ett annat skyddat läge i trädgården, tex i drivbänk, inglasad balkong.  Vi föredrar att så i små byttor och krukor för att skörda eller plantera ut vid senare tillfälle. Vi har alltså inte sått något på friland eller i pallkragarna ännu, om man bortser från höstsådderna av morot, palsternacka, havrerot, svartrot. Dessa frön ligger redo sedan länge i jorden. Men annars är faktiskt våra odlingsställen inte odlingsklara ännu. De är fulla av gamla växtdelar, ogräs och en och annan växt som börjar komma åter.

Vad passar då bra att så nu i bladväg. Som listan lite högre upp i inlägget visar, så kan man odla rätt många grödor just nu. Men vill man ha snabba gröna blad kan vi rekommendera spenat, sallat, rucola, dill och den röda grönkålen red russian. Det tar några veckor innan man kan skörda, så det gäller att så nu.De går på några veckor att få en fin skörd. Men vi sår också persilja och andra kryddväxter, men det dröjer betydligt längre innan man kan skörda.



I backar, småkrukor och mindre plastlådor stoppar vi våra frön. Det blir oftast bredsådder i behållarna eller ett gäng frön i små högar som kan bilda tuvor. Passar bra för tex dill. Jorden vi använder är planteringsjord eller jord som är uppgrävd från frilandet. Vi peppar den med pelleterad hönsgödsel och grönsaks-gödsel, så det finns näring när planteringsjordens näring efter några veckor tagit slut. När fröna är nerpetade i jorden behöver all jord bli helt igenom vattnad och därefter måste man se till att ofta besöka växthuset och vattna. Sådder behöver ha jämn fuktighet. Vi brukar använda stora odlingsbrickor där vi ställer alla såbehållare på och så vattnar vi rejält på brickan så att de kan suga upp vatten underifrån. Viktigt är att låta vattnet i brickan bli helt uppsuget då och då, så att odlingsbehållarna inte badar i vatten.

När de gröna bladen växt till önskad storlek brukar vi skörda en stor bukett som vi sätter i en vas på vårt köksbord. Bladen håller sig färska länge på detta sätt och vi kan när som helst plocka till våra smörgåsar eller middagstallrikar. / Johannes & Theres

fredag 24 mars 2017

När komposten inte fungerar


Jag har gått förbi de här komposterna i ett par år nu. Jag passerar dem när jag går med småodlarna till skolan. Visst är de fina, men gör de sitt jobb? Blir det verkligen jord i dessa nätkomposter? Eller är det kanske meningen att de ska bevara tidigare års trädgårdsrens likt installationer och stå där som vittnen över forna odlingssäsongers gräsklipp, trädgårdsrens och löv?

Nej antagligen inte. Syftet med dessa nätkomposter är inte att de ska bevara materialet, jag är övertygad om att tanken faktiskt är att det man lägger i dem ska bli jord, men varför blir det inte jord då?

Låt mig berätta om min pappas kompost som han snickrade ihop när jag bara var några år gammal. Han byggde en stor fyrkant av ungefär tre dubbelpallkragars storlek på höjden. Stommen var konstruerad av sidorna från en gammal spjälsäng och på insidan klädde han in den med kycklingnät och runt spjälorna virade han en stor reva platonmatta. Kycklingnätet han klätt insidan med nuddade aldrig botten i min pappas kompostbyggnation, det hängde som en behållare i behållaren och det blev ett mellanrum mellan marken och och materialet som låg i den, ca 10 cm mellanrum.

Efter att pappa fyllt den med löv blev den just stående med dessa löv. Jo det var sant som han sa, det var en hel del eklöv men det var ändå något som inte riktigt stämde. Det hände ingenting med materialet, det sjönk inte ihop, det blev inte jord och man kunde inte fylla på med mer trägårdsrens eftersom det aldrig bröts ned. Det var inte bara ett, två eller tre år den blev stående utan i hela 20 år innan jag tillslut demonterade behållaren och la löven i min kompost bakom huset. Stackars pappa tänkte jag, han som är så bra på att experimentera och uppfinna saker, han hade inte fattat det mest elementära när det gäller nedbrytning, kontakt och fukt!
De där stackars löven hängde som en nätkokong i sitt kycklingnät i hans spaljekompost. Perfekt om man vill att löven ska torka och att mikroorganismerna, främst maskarna inte ska kunna ta sig till materialet man lagt i behållaren. Det blir liksom för högt för maskarna att hoppa upp 10 cm  från jorden och upp i löven, de är inte skapade för det. För att en traditionell kompost ska fungera som bäst behöver det finnas mängder av nedbrytare i materialet som ska komposteras och att den hålls fuktig. Att det är öppet i botten och att sidorna är täckta är en bra försäkring för att en kompost ska kunna tillverka jord.

Nätkomposter ger inte den där fuktigheten som krävs för att det ska bli jord under ett år. Och så en sak till, en kompost som grävs om varje vår och höst ger mer jord än en som inte grävs om.

Lycka till / Johannes


torsdag 23 mars 2017

Odla ärtskott inomhus


Glädjen är stor när det hemmagjorda växthuset är på plats, alla ärtor ligger i sina krukor och växtbelysningen är påslagen. Om två veckor kan vi börja skörda av dem, eller vadå vi? Det sköter lilltjejen också, det är ju hennes odling. 

måndag 20 mars 2017

Odla i pallkrage




Vi är aktiva i flera olika odlingar. De är belägna på landet och i staden, direkt på marken och på tak. Det som finns med som en röd tråd i våra olika trädgårdar är odling i pallkragar. Vi har såkart andra typer av odlingslådor också och odlar även på friland. Men just pallkragar har vi en förkärlek till.