torsdag 27 april 2017

Vitlök


Vitlöken är kungen av lökar och den lök som är lättast att bli självförsörjande på om man gödslar och förvarar den rätt. Nu i dagarna är det dags att ge dem den första gödselvattningen

Har ni också upptäckt hur fantastisk denna gröda är och hur relativt lätt den är att odla? 


Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna om hur vi skördar vitlök. I boken beskriver vi alla steg i odlandet detaljerat från det lilla fröet, klyftan eller sticklingen och tills att grödan hamnar i din mun.


Skörd           

Du kan skörda vitlök från juli till augusti. Vill du njuta av färsk vitlök när stjälkarna är gröna kan du börja skörda redan i maj-juni. Om du vill skörda för lagring bör skörden ske mellan den 10 juli och 1 augusti. Låt då vitlökarna torka på en solig och luftig plats i rumstemperatur. Tar du upp dem för sent finns det risk att skalet från klyftorna har släppt och vitlöken får sämre lagringsegenskaper. För att få en större lök sägs det att man ska knäcka stjälkarna några centimeter ovanför jordytan. Vi har dock aldrig märkt någon skillnad mellan lök som torkat självmant eller knäckts.

____________________

Ett varningens ord! Börjar man skörda vitlökarna tidigt för att njuta dem som vårprimörer är det lätt att man inte kan sluta, det är helt enkelt för gott. Ta det i beräkningen om du har dessa tendenser och plantera fler klyftor! Har du vitlökar kvar som du ännu inte fått ner i jorden innan tjälen kom så kan du lägga klyftorna på jordytan tillsammans med lite pelleterat hönsgödsel eller det gödsel du råkar ha hemma. Lägg sedan på ett ca 10 cm tjockt lager jord, det kan vara planteringsjord på säck, kompostjord eller någon annan jord. Har du tur klarar de denna behandling och du har ett gäng härliga lökar som du kan skörda under april-maj som primörer. Om du inte skördar dem då utan låter de stå kvar till juli och jorden där de växer är näringsrik så kan de bli minst lika fina som de du planterat tidigare under hösten. Vad gör du allra helst med vitlök och vad drömmer du om att göra?



http://shop.luxpublica.com/

Klicka in på ovanstående bild för att komma till förlagets bokshop /Johannes & Theres



onsdag 26 april 2017

Sötpotatis del 2 - så här odlar vi den


Efter två månader dök det äntligen upp några skott på den ena sötpotatisen i fönstret. Rötterna kom  väldigt snabbt och väckte stor förundran och stora förhoppningar här hemma. Men skotten tog en jädrans tid på sig. Jag orkade inte vänta på att potatisen i bakgrunden skulle utveckla skott så den fick gå samma öde till mötes som den främre, men hamnade i en mindre kruka utan gödsel.


Jag fyllde en 2 literskruka till hälften med planteringsjord och rörde ner en halv näve pelleterat hönsgödsel. Sedan fyllde jag på med planteringsjord till tre fjärdedelar av krukan och fattade sötpotatisen med rötter i min vänstra hand.



Sedan placerade jag  sötpotatisen i jorden och fyllde på med jord runtomkring och vattnade.



Nu har krukan med potatisen flyttat in i vårt österfönster och bor mellan tomaterna och gurkorna. Fortsättning följer. Det ska bli spännande att se hr denna potatis utvecklar sig. Vid har 4 plantor av en sort som vi köpt på nätet som vi odlade förra året på takfarmen. Vi fick ihop 3,5 kg potatisar.

måndag 24 april 2017

Poddavsnitt om köldknäppen i april




Oj, oj, oj så det har pratats på sociala medier om påskhelgens köldperiod. Jag tror bestämt att alla vi som odlar blivit berörda på något sätt. Veckans poddavsnitt handlar om köldknäppen.

söndag 23 april 2017

Perenners växtsätt och hur jag rensar rabatterna på våren




Det är häftigt att den här årstiden gå runt i en trädgård och upptäcka hur det börjar spira i rabatterna. I våra trädgårdar syns det på flera håll att växter har fått ny fart och verkar pigga på att komma upp.

I våra rabatter och i många andras återfinns ett flertal perenna växter. Dessa växter är planterade en gång i tiden och lever sedan vidare på samma plats år ut och år in.

I bokhyllan i vår stuga hittade jag en dag min svärmor Solveigs gamla biologibok Växternas liv – Ärftlighetslära från 1955. Där låg ett rött sidenband vid kapitlet om växters sätt att övervintra: ”Växternas vanligaste övervintringsdelar utgöres av mycket vattenfattiga organ: fröna samt förvedade rötter och stammar.”

Texten i boken förklarade för mig hur det alltså ligger till med perenner och hur de kan övervintra. För de perenner som använder roten för att övervintra, skrumpnar växtdelarna som befinner sig ovan jord ner och vissnar. De perenner som övervintrar i vedartade stammar, ser torra och döda ut på våren, men börjar växa på nytt på de gamla stammarna.

Aklejruta
Så här gör jag
Jättedaggkåpa
Just nu kan man hos oss se en blandning av torkade växtdelar från förra årets blomsterfägring och en del vårblommor som blommar för fullt med gröna bladverk. Det döda rasslet brukar vi vilja rensa bort och idag tog jag tag i det.

En del tar städningen redan på hösten, men jag har hört att bladen behöver finnas kvar under vintern för att ge skydd för rötterna. Därför låter jag blad och blomstänglar vara kvar under hela vintern. Jag struntar i att det kanske ser lite skräpigt ut.
Ulleternell

När jag städar låter jag gamla torra blad som inte förmultnat ännu ligga kvar och ge näring till jorden om de inte är allt för stora och störande. Gamla döda växtdelar som blomstänglar och stjälkar vill jag gärna avlägsna. För att veta vad jag kan klippa bort och inte, har jag studerat våra perenner noga. Det är en mycket bra tid så här på våren att gå på upptäcktsfärd.

Skott från marken
Kärleksört
Om jag skymtar nya växtskott som verkar växa upp ur jorden alldeles intill gamla stjälkar, har växten samlat sin kraft i roten under vintern och förra säsongens grönska har under vintern blivit dött material. Allt det gamla kan således klippas bort om man så önskar. 

Exempel på växter som man kan klippa bort gammalt rassel är tex akleja, aklejruta, jättevallmo, ulleternell, kärleksört, jättedaggkåpa, sköldpaddsört, liljor, pioner och funkia.

Silverarv

Vinterkyndel
Skott på stjälkar
Ser jag att till synes döda stjälkar har små knoppar eller nya pyttesmå blad undviker jag att klippa i plantan alls. Växten är av typen som övervintrar i sina vedartade stammar och efter en tid kommer plantan vara full med grönskande blad. Man kan klippa såna här slags växter, men då brukar man kalla det för att beskära. Vissa växter ska beskäras på vissa sätt och vid vissa tidpunkter under året för att  utvecklas på bästa sätt. Mer info om beskärning finns om man googlar. 

Klematis
I våra rabatter återfinns tex silverarv, klematis, vinterkyndel, proslinsbräcka, timjan, prydnadsbuskar och klätterväxter som sätter skott på vedartade stammar.

Mellanting
Det finns också perenner som verkar göra både ock. De producerar nya skott genom de gamla stjälkarna, några centimeter ovan markytan. Skottet bildar en ny stjälk och den gamla döda stjälken kan klippas bort.
Såpnejlika

Dessa skott är lite svåra att upptäcka, särskilt de som fortfarande är små knoppar.  Jag har sett det på såpnejlika och blå bolltistel.


Om jag blir osäker på om jag kan klippa eller inte, brukar jag bryta av en stjälk och se hur den ser ut inuti. Är den död rakt igenom är det ingen fara att klippa bort den, men är den gröngul mitt i, tyder det på att den lever.    

/Theres

 
Om stjälken är gulgrön inuti betyder det att den lever.

lördag 22 april 2017

Majrova - så odlar vi den


Majrova, denna iögonfallande gröda. Det här är en av våra favoriter att serieodla efter tidig potatis.

Har ni odlat majrova som serieodlingsgröda nummer ett eller två? Vi sår dem både tidigt och sent. Vårt rekord är att skörda de senast sådda rovorna den 22 december för att njuta dem i en sallad på julbordet. Vår absoluta favorit är rovan på bilden som heter "Purple top White globe". Just den här sorten är kritvit och fast i köttet och har inte en markant kålrotssmak som vissa majrovor kan ha. Den här är mer som en rättika i konsistens och smak och perfekt att använda istället för rättika om du lagar egen kimchi.

Nedan följer ett smakprov från boken Alla fingrar Gröna om hur du vintersår majrova. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet tills grödan hamnar i din mun.

Vintersådd:               


7.  Placera odlingstråget i ett växthus, en inglasad uteplats/balkong, ett pallkrageväxthus eller en drivbänk. Det kan också fungera på ett skyddat läge utomhus, gärna i en transparent låda som skyddar mot vind. Om du använder pallkrageväxthus eller drivbänk är det viktigt med bra ventilation så att temperaturen inte blir för hög soliga dagar.

8. Täck sådden med 1 dm snö eller se till att det alltid finns ca 5 mm vatten eller is i tråget. Titta till din sådd varje vecka. Fyll på med snö eller vatten när det försvinner.

9. Under våren gror fröna och det är viktigt att sådden hålls fuktig. Kontrollera den varje eller varannan dag. Vattna försiktigt ovanifrån så att det rinner ut vatten i odlingstråget eller direkt i tråget så att jorden suger upp vatten underifrån. Ju större plantorna blir, desto mer vatten behöver de.

10. När plantorna är 5–15 cm är det dags för slutplantering.


____________________


Kimchi är inte direkt en maträtt man kan smyga med. Den tar plats både i munnen men också i rummet. Kål i kombination med riven ingefära och pressad vitlök doftar enligt mig mycket och ljuvligt! Har du något spännande förslag på var majrova gör sig bra?

http://farbrorgronrecept.blogspot.se/2013/06/kimchi.html



http://shop.luxpublica.com/

Klicka in på ovanstående bild för att komma till förlagets bokshop /Johannes & Theres


torsdag 20 april 2017

Malabarspenat

Malabarspenat är en fantastisk inomhusväxt som ger mängder av stora gröna blad. Förutom att den är lättodlad och ger mycket mat så blir du dessutom ganska lätt självförsörjande på frön. Man köper bara frön en endaste gång till denna gröda.


Malabarspenaten är den växt i våra stadsodlingar som väckt störst uppmärksamhet, dels för att den är så vacker med sina rosagröna blad och stänglar men också för att den ännu är okänd för många. Malabarspenaten är en slingerväxt och liknar inte vanlig spenat till utseendet men väl till smaken. Vi odlar den i kruka i våra fönsterodlingar och som samplanteringsväxt i odlingslådor med till exempel aubergine eller chili.


Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna och i texten kan du läsa hur vi omplanterar malabarspenat. I boken beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet och tills grödan hamnar i din mun.

____________________


Du behöver:
Planteringsjord
Krukor, 7–10 cm Ø
Blompinnar
Odlingstråg
Växtbelysning (eventuellt)


Grunda varje kruka med 1-2 cm planteringsjord. Använd en bordskniv och pilla försiktigt upp en planta i taget utan att några rötter går av. Plantera varje planta i varsin kruka och fyll på med planteringsjord. Sätt gärna ner en blompinne vid varje växt som stöd.
Ställ krukorna i ett odlingstråg som du placerar i ett soligt fönster eller under växtbelysning med 14–16 timmars ljus per dygn. Mer om växtbelysning, s 287.
 Vattna rejält i tråget med ljummet vatten och låt plantorna suga i sig så mycket att du kan se eller känna att jordytan är fuktig. Häll bort överflödigt vatten. När allt vatten sugits upp är det dags att fylla på igen. Suger sådden inte i sig vattnet kan det bero på att sådden är mättad. Häll då bort allt vatten och låt stå i några dagar, innan du börjar vattna igen.

______________________________


Malabarspenat är en fantastisk vacker växt att samplantera tillsammans med aubergin, tomat eller chili. Tänk på att den inte gillar att stå kallt med fötterna så på friland mår den inte så bra. Bilden nedan är tagen på takfarmen.




Klicka in på bilden nedan för att komma till förlagets bokshop  /Johannes & Theres


http://shop.luxpublica.com/





Vinnarbalkongen i 360 grader

http://www.vasteras360.se/vinnarbalkong/

Klicka på bilden så kommer du till Reza Rivanis bild i 360 grader av vår vinnarbalkong. Där kan du snurra runt i vår balkong och vara överallt i den.

Vi byggde upp årets bästa balkong på nordens största trädgårdsmässa i Älvsjö. Med inställningen "vi är glada för att få vara med och struntar i att det är en tävling" kammade vi ganska oväntat hem guldmedaljen.

Juryns motivering löd: 

" Balkongen utstrålar odlingsglädje, personlig närvaro och lekfullhet. 
Den stimulerar odlingsintresset och intentionen att uppvisa en odlares 
hela liv har uppfyllts. Här vill vi odla. Här vill vi bada. 


Kika gärna in på Rezas sida Panview och se hela Västerås i 360 grader.