Vi täckodlar potatisen

Den skadade ensilagebalen använder vi till många saker i vår odling.

Jag har aldrig kupat min potatis! Ja, det är helt sant och jag vet att det kanske låter konstigt. Men det har helt enkelt inte gått att få till det där med kupning eftersom jag odlar min potatis i pallkragar. I ett ordinärt potatisland brukar man vanligtvis sätta sin potatis i raka rader och på så sätt är det enkelt att kupa. Annat är det i en pallkrage som är kantad av brädor. Som odlare är jag dessutom en sådan som sätter mina knölar och plantor alldeles för tätt och gärna huller om buller, vilket i sin tur gör att kupning blir mycket svårt att få till. Men jag har hittat andra fungerande sätt som kan ersätta kupningen och ge mig rikliga skördar utan gröna potatisar.

Att man kupar potatis beror på att man vill täcka de översta knölarna med jord så att de inte blir gröna och oätliga och att man vill att potatisplantan ska producera fler potatisar. Man kupar (lägger) helt enkelt upp jord mot stammen så att det kan produceras fler knölar ovanför den egentliga markytan, då utverkar plantorna fler potäter längs stammen. Personligen har jag inte varit en stor potatisodlare under mina första 20 odlingsår då jag många gånger tyckt att det är en basvara som jag kan köpa i affären istället för att odla själv. Men när jag började odla de där franska delikatesssorterna och den härliga sorten Minerva, som vi använder till bakpotatis, blev jag helt såld på de smakar egenodlade potatis uppvisar. Det går inte att ens jämföra smaken med köpepotatis i de vanliga livsmedelsbutikerna vare sig det är ekopotatis eller inte. I år odlar vi inte bara tidiga potatisar som de franska delikatesssorterna och Minerva utan också  Orla, Burgundhi, Pink fir apple mm.

Alternativ till kupning
Hade jag kunnat kupa mina potatisar på traditionellt sätt hade jag gjort det. Men som med så mycket annat i mitt odlande har jag fått klura ut alternativa metoder som ger samma resultat som ursprungsmetoden. Grunden i kupning är ju att täcka potatisen och det behövs ju inte så mycket fantasi egentligen för att förstå att det går att göra på flera olika sätt. Nedan ska jag berätta om två olika tillvägagångssätt som jag kallar metod 1 och metod 2.  Fokus ligger på metod 1 som är den jag huvudsakligen praktiserar, metod 2 nämner jag bara så att ni som inte har tillgång till något täckmaterial ändå ska ha en chans att nå samma resultat.

Metod 1 - Täckodling med organiskt material.
Här kan man ta det man har. Om det är ogräsrens, halm, hö, ensilage, gamla eller nya löv eller massa barr spelar ingen roll, huvudsaken att det täcker jorden. Ofta blandar jag olika slags organiska material vilket du kommer se i det här inlägget och jag gör lite som passar för tillfället vilket alltid mer eller mindre styrs av tillgång och efterfrågan.


På höstarna räfsar vi ihop alla löv som faller ner i och ikring vår pallkrageodling i skogsträdgården. Vi har rejält med lindar som ger ypperligt täckmaterial (det fungerar med andra träds löv också) och vi räfsar ihop löven till stora högar som får ligga ute under vinter och vår, i komposten gör de inte samma nytta. När ett halvår har gått och löven legat där orörda har nedbrytningen redan hunnit påbörjats när man vill använda materialet. Verkligen underbart!

Denna lövskatt har kommit att bli väldigt värdefull för oss både till anläggning av nya odlingsytor och som täckodlingsmaterial. Nu under sommaren fungerar de som ett ypperligt täckmaterial till bl a potatisen.

Jag börjar med att trycka ner löven varsamt mellan potatisplantorna. Men eftersom vi inte har så mycket löv som jag önskar använder jag också ensilage för att täcka.

Jag ser till att ensilaget täcker hela ytan med löv så att det ska bli så mörkt som möjligt vid jordytan.  Vill jag undvika gröna knölar behöver hela jordytan vara täckt. Det är annars lätt hänt att någon potatis blottar sig och kniper åt sig lite sol och blir grön. Det är också viktigt att trycka försiktigt när man ska täcka potatisen, så att blasten inte tar skada. Det gör inget ifall täckmaterialet ligger lite luftigt över jorden, bara det täcker hela ytan.

När potatispallkragen är rejält täckt är det dags att vattna. När det är så här torrt som det är i år i östra Södermanland behöver man vattna potatisarna då och då. På 15 dagar har vi fått 3 mm regn vilket inte ens skulle kunna rinna genom täckmaterialet. Så ha det i bakhuvudet om du täckodlar sådana här somrar, du behöver ofta hjälpa till med vattningen när inte naturen själv sköter om det.

Metod 2  - Fylla på med mer jord
Istället för att göra fina fåror eller kullar med jord runt potatisplantorna, kan man också bara fylla på med mer jord, ovanpå den ursprungliga jorden. Man kan då använda vilken jord man än har, frilandsjord, såjord, kompostjord planteringsjord mm. Fyll på med ca 10 cm jord i varje pallkrage så att knölarna verkligen blir täckta.

Om man ändå får grön potatis?
Visst händer det att vi får några grönaktiga potatisar varje år. Livsmedelsverket rekommenderar att man alltid skär bort gröna delar, med god marginal, innan tillagning och är det mycket grönt ska man inte äta dem alls. Vi äter aldrig grönaktiga potatisar för säkerhets skull, däremot sparar vi dem gärna för kommande odlingar. Gröna potatisar fungerar utmärkt som sättpotatis.

/Johannes Wätterbäck