Mina älskade blommor

Johannes 5 år gammal i skogsträdgården

Jag var lite väl naiv och trodde till en början att det här skulle bli det där "inlägget om mina blommor"! Men det kommer inte att räcka med ett inlägg, kanske inte två eller tre heller, det finns så mycket att berätta. 

Det var blommor jag började att odla där i begynnelsen, 1992. Första året handlade det mest om att lokalisera vilka blommor och perenna växter jag hade i min trädgård och försöka ge dem bättre livsbetingelser men oj vilken resa det blev. Jag kom att bli blixtförälskad i odlandet vid första spadtaget och från att ha varit en människa som gick omkring på jorden, utanför och ovanpå som en parasit fick jag nu kontakt med andra levande varelser och det i ett större sammanhang, i en bättre samklang. Jag gjorde mig delaktig i det levande och det har betytt så mycket för mig på alla plan i mitt liv. Det är som att allt sammanfogats i denna strävan, att bli mer levande och att se mer. 

Min ingång till odlandet var att återskapa min mammas gamla övergivna trädgård och få den att blomma och grönska igen. Visionen var att få den att se ut som jag mindes den och utifrån alla fotografier som låg i familjens fotolåda. Utan att överdriva! Det blev ett äventyr från första stund och är det fortfarande. Idag vet jag att man aldrig blir klar med sin trädgård, den växer och utvecklas, glöms bort, växer igen och tills slut försvinner. Kanske hittar någon den i framtiden eller så var den bara en liten plätt för någon eller några människors skapande och skänkte glädje och äventyr just då och där. Idag har jag gjort min mammas trädgård till min. Hon finns där hela tiden, vi bara odlar i den vid olika tillfällen. Den inramas av henne och hennes stenar men fylls av mig, Theres och våra barn. 

Eternell

Eterneller
Ett stenkast bort från skogsträdgården ligger min mormors stuga med tillhörande trädgård. Jag har odlat där några säsonger, både grönsaker och blommor men gör det inte längre. Där i hennes trädgård växte det förutom bondbönor, rosor, Sibirisk vallmo och alla antraditionella växter som man ser kring röda stugor, också långa rader av underbart vackra evighetsblommor, eterneller. Mormor odlade dem  i rabatten rakt utanför dörren så jag gick alltid förbi dem när jag skulle hälsa på henne, vilket jag gjorde några gånger varje dag när jag var liten. Hon skördade och torkade sina eterneller och använde blomknopparna för att smycka utrymmet mellan sina fönster i stugan. Jag tyckte att det var så vackert. Förra året odlade vi eterneller i vår pallkrageodling i skogsträdgården. Det var första gången på 20 år och det var min dotter som blev nyfiken på dessa blommor när hon såg den vackra fröpåsen. Idag ligger våra blomknoppar på fönsterbrädan i vår stuga.

Krasse

Slinger- och buskkrasse
Det här är en fantastiskt trevlig växt att odla. Den är frodig, blommorna är ätbara, en bra marktäckare och ger ett fyrverkeri av blommor.  Slingerkrassen breder ut sig i vackra revor och buskrassen håller sig mer på samma ställe där man odlar den. Man kan blanda Busk och slingerkrasse för att få den både kompakt och yvig samtidigt. Vi odlar krasse både i blandade färger eller i bara en färg, lite beroende på vad vi odlar den tillsammans med. Krämgul ihop med broccoli tycker jag r riktigt snyggt.  Krasse är en växt jag alltid vill ha med i mina grönsaksodlingar. Det är en bra indikator i trädgården för att se när första riktiga frosten kommer, den dör oftast först när kylan kommit på besök och genom att se att den dött hinner du rädda gurkor, pumpor och zucchinin innan vintern skördar dem också. Ska man ta egna frön från krasse så ska man göra det innan frosten har dödat den. Fröna behöver torkas innan de tål kyla annars förgås de.

Zinnia

Zinnior

Jag tror zinnior är en av de blommor jag håller mest kär nu för tiden, den ger ju ett så maffigt och samtidigt skört intryck i en perfekt balans. Den är som en Gerbera i miniatyr och kan bli härliga sommarbuketter, om man vill offra dem på det sättet. Jag tycker att den är lika vacker i rabattdelen som i grönsaksodlingen, den kan få en pallkrage med svartkål att lyfta till oanade estetiska höjder. Skulle man tröttna på just den sorten man odlar finns det massor med härliga varianter och färger att välja på. I år ska vi odla en blygrå zinnia uppe på takfamen tillsammans med vår lila vallmo. Jag tror att det kommer bli underbart vackert. 

Jag har odlat zinnia i alla år. Från början försådde jag dem inomhus men sedan många år tillbaka sår jag dem i så kallad kall vårsådd ute i växthuset i slutet av april / början av maj. Jag sår 3-10 frön i tuvor i ganska enkla pluggboxar som jag fyller med planteringsjord. Genom att så direkt ute i växthuset slipper jag avhärda plantorna och så får de ju perfekt med ljus och blir kompakta och fina. När de är mellan 5 - 10 cm höga tar jag ur dem ur pluggboxen och planterar dem på valda ställen. Förra året testade jag att ta egna frön från några av blommorna. Ska bli spännande att se om fröna fungerar, på en del blommor verkade fröna liksom var tomma.

Tagetes som jag tror heter Lemon gem

Tagetes
Jag har en hatkärlek till tagetes. En gång i min odlarungdom drömde jag en mardröm om att min pappa hade ryckt upp alla mina, med omsorg spontant planterade, perenner och planterat sådana där kyrkogårdstagetes i raka rader i min trädgård. Det såg fruktansvärt ut! Han stod där i drömmen och var så glad och nöjd och väntade på att få glädjande hyllningar för sitt, i mina ögon, fruktansvärda tilltag. Jag vaknade upp med en bitter känsla och kände väl att jag skådat in i min fars sanna natur på något sätt. Är det inte typiskt män att vilja odla i raka rader? Fy sjutton! Nu förtiden odlar jag själv tagetes. Det är den där väldoftande och ätbara citrontagetesen som jag börjat tycka så mycket om. Den doftar så gott när man kommer åt den när man donar i trädgården och blommorna kan man äta och blir till ett gott och pikant inslag i en sallad.

Om du har problem med mördarsniglar och brukar plocka sniglar, kan det vara bra att ha tegetes i trädgården. Mördarsniglar älskar just den blomman och har man tur samlas stora gäng kring ens tagetes och snigelplockandet blir mycket enklare.

Gräslök

Gräslöksblommor

Gräslök är förutom en underbar grönsak också en fröjd att odla för dess blommor. Genom att klippa bort blommorna skjuter gräslöken nya strån och beståndet blir större och tätare. Det betyder att gräslöksodlare vanligtvis brukar gallra bort blommorna. För mig är blommorna så hysteriskt vackra, både som knoppar och fullt utslagna att jag alltid väljer att ha dem kvar. Dessutom ger blommorna pollen till våra pollinerande insekter tidigt på försommaren och vi får egna frön. Gräslöksblommorna kan skördas mitt i blomningen för att användas likt eterneller mellan fönster eller i blomsterarrangemang. De behåller sin lila färg i över ett år. 

Prickkocka

Prickklockor

Släktet klockor, Campanula har jag odlat en hel del olika av genom åren. Mjölkklocka, hässelklocka, skäggklocka, Mariaklocka, praktklocka mm. Den här klockan  heter Campanula. punctata/ prickklocka och har lyckats överleva i över 15 år i skogsträdgårdens blomsektion utan att jag har frösått den mer än två gånger under 1990-talet. Den räknas som tvåårig men jag anar att den frösår sig själv precis på samma plats år efter år, för hos mig verkar den aldrig dö ut. Den håller till i de två rabatterna där jag först stoppade ner dem och är det dåligt med näring blir de små och är det bra med näring blir de stora. Blomklockorna är ganska stora och vita och med små röda prickar inuti blomman. En underbar blomma som jag inte vill leva utan.

Bollviva som knopp i april

Primula

Släktet vivor eller Primula som de heter på latin är ett speciellt släkte för mig. Under mitten av 1990-talet tog jag en planerad cykeltur på grusvägarna vid stugan en dag under slutet av maj. Målet var att hitta en man och hans trädgård som sades ligga vid sjön Uren ett par mil från stugan. Jag hade sett honom på tv när han visat upp sin extremt stora pallkrageodling där han odlade polkabetor och massa spännande grönsaker. Jag hittade aldrig hans ställe men råkade cykla in på en liten knagglig grusväg och hamnade i en helt annan trädgård och blev hänförd. Det måste ha varit flera hundra bollvivor av släktet Primula. denticulata. Det var bland det snyggaste blommor jag sett, så perfekta! En fet bladrosett vid marken och en kraftig stängel med en boll fullpepprad med massa små blommor i blåa, lila och vita nyanser som dessutom doftade de ljuvligt. Jag beslöt mig för att ta reda på vad det var för växt jag kommit i kontakt med.  

Det var inga hemma i huset vid denna trädgård så det fanns ingen att fråga. Det här var innan internets tid så jag fick ta mig in till biblioteket och bläddra igenom alla trädgårdsböcker jag kunde hitta. Till slut hittade fann jag blomman och namnet, men då kom nästa stora fråga. Hur får jag tag på plantor eller frön? Inga plantskolor i närheten hade några plantor. Som av en händelse hittade jag föreningen trädgårdsamatörerna och när deras fjärde nummer av medlemstidningen kom ut visade sig att det fanns frö till ca 80 olika primulor. Jag hamnade i himmelriket och beställde ett tjugotal sorter samt köpte på mig ett häfte om primulaodling. Det var tack vare denna blomma jag började med vintersådd av grönsaker eftersom många primulor behöver sås kallt i december-februari och stå i omväxlande kyla och värme för att fröna ska kunna gro. Jag brukar ha ca 15 olika sorters primulor i skogsträdgården. Nu för tiden sår jag primula ungefär varannat år för att hålla igång mina bestånd, det är alltid några som dör varje år så det behöver alltid fyllas på

Primula.glomerata

Primula. glomerata. Det här är en sorts primula som klarar  max 2 år i mina odlingar i odlingszon 2 och 3. Men att få ha den där, denna lilla sköra viva då och då är underbart fint. Ser ni det vita pudret på stjälken? Det kallas Farina och är vanligt för släktet primula och ger ytterligare en nyans av skönhet tycker jag. Att jag tycker så mycket om primulor beror också på att de är bland de växter som tittar upp tidigast på våren mina trädgårdar och sprider blomsterfägring. Efter vinterns sterila årstid är det underbart att få mötta ett blommande hav i lila, gult, vitt, blått och rosa. precis vad en odlare i Skandinavien behöver.

Jordviva

Vår blekgula viva av sorten Primula,vulgaris vet jag inte det exakta namnet på. Jag och min son cyklade förbi en radhusträdgård i Västerås som hade mängder av denna primula utanför sin entre. Jag skrev ihop en lapp med mitt telefonnummer på och undrade om de som bodde där ville byta några primulor med mig. Lappen lades i brevlådan.  Efter ett par veckor ringde Maj-Lis och sa att jag var välkommen att gräva loss några plantor. Idag kantar de här en rabatt i Tillsammansodlingen.

Fingeborgblomma

Digitalis
Digitalis ferruginea är en ganska anspråkslös och gulbrunblommande digitalis som humlor och bin älskar men även jag och i synnerhet dess härliga bladrosetter som pryder rabatterna under hela året.  Den sprider sig både med frön och rotsticklingar vilket innebär att efter du sått denna växt en gång alltid har ett antal nya plantor på gång. Den blommar ofta andra året och efter blomingen tynar rosetten bort. Om en planta har det riktigt magert kan det ta upp till tre år innan den går upp i blom.  Sitter bladrosetterna ihop så går det att dela dem och plantera om dem. Växten är giftig så se till att inte barn kommer åt den. Märkligt nog hette fröna jag köpte till denna digitalis inte ferruginea utan obscura men jag får inte ihop det när jag googlar på denna sort. När den blommar är den mest lik ferruginea.

Solros

Solros
Det finns många varianter av solrosor och vi blandar hej vilt mellan ganska små och väldigt stora solrosor. De vi kanske gillar allra mest är de medelhöga som inte blir mer än 2 meter höga och som blommar i många olika färger. Vi odlar solrosor i alla våra odlingar men där de kommer till sin fulla rätt är i tillsammansodlingen, på takfarmen och mot de faluröda väggarna i cityodlingen på Prästgatan i Västerås. Solrosorna ger din grönsaksodling det där lilla extra på höjden och dessutom snittblommor till sensommaren och höstens buketter.

Vallmo

Vallmo
Avslutningsvis vill jag slå ett slag för den fantastiska och ätbara vallmon Papaver. somniferum. Den ger förutom skönhet med sina purpurfärgade kronblad och blågröna frökapslar även mängder med svarta frön till våra bakverk och bröd. Papaver. somniferum finns i många olika färger men just nu odlar vi bara den lila. Ståtligast blir denna växt om den får självså sig eller att du simulerar självsådd genom att kasta ut lite frön här och där, gärna tidigt på våren. Hamnar fröna i god och näringsrik jord blir de meterhöga men hamnar de i näringsfattig jord eller tex mellan ett par plattor på en stengång kanske de bara blir 10 - 20 cm cm höga. Detta gör denna vallmo lite som en indikator på var i din trädgård du har mest näringsrik jord och den stortrivs i tung lerjord.

Oj, tänk att jag ens för en sekund trodde att jag skulle klara av att skriva ett endaste inlägg om mina älskade blommor, det är så många så jag var tvungen att välja bort en hel del blommor när jag skulle skriva det här inlägget. Hoppas att jag kunnat inspirerar er till att få in flera blommor i era trädgårdar och kanske några ni inte testat än. Det kommer fler inlägg i framtiden om mig och mina blommor, vi hörs Johannes