Höstså på vintern

Att höstså är en härlig investering. Man sår under en årstid man oftast inte förknippar med frösådd och kan dessutom om man har tur, använda en hel del överblivna frön från det gångna året. I år bestämde jag mig för att senarelägga höstsådden i skogsträdgården så att jag höstsår på vintern. Tanken är att testa att få till en sådd på friland under den tiden på året då en odlare kanske har som mest ledig tid över "Vintern". Grundidén med höstsådd är att fröna ska komma i jorden sent på året för att sedan gro när vårens ljuva strålar tittar fram. I princip skulle man kunna beteckna höstsådd som att simulera växternas egen förvaring av sina frön, rakt ner i jorden. Är marken genomfrusen så förutsätter det att du har tinad jord eller planerar din sådd ett par dagar i förväg så att du hinner tina jord till att grunda och täcka med. Det fungerar alldeles utmärkt med både frilandsjord eller planteringsjord på säck.

Om marken är stelfrusen plockar du bort så mycket du kan av uppstickande material från jordytan och lägger på ett par centimeter tinad jord ovanpå, är det snö där du ska odla så borstar du bort den. Jorden i skottkärran hackade jag fram ur en stor jordhög som inte frusit rakt igenom men du kan lika gärna använda planteringsjord från säck. I pallkragarna planterar jag persilja och dill i små tuvor lite här och där och haverrot, palsternacka, morötter, svartrötter samt persiljerot i rader. Jag gödslade inte innan sådden utan valde att odla dessa grödor där det tidigare vuxit kål och där jag vet att jag gödslade frikostigt under våren. Rotfrukter, bortsett från rotselleri, behöver inte så mycket näring.

När jag lagt på ett par centimeter tinad jord använder jag oftast någon slags pinne eller regel som jag trycker ner i jorden så att det bildas ett dike. Jag har en tendens att alltid så för tätt och ibland har det varit riktigt lyckosamt. Om du tex använder frön som har ett par år på nacken och som har lite sämre grobarhet så kan en tät sådd vara räddningen. Skulle det visa sig att de hade väldigt bra grobarhet så är det bara att gallra bort plantor om de står för tätt.

Grundavstånden för många rotfrukter är att så dem  1-2 cm djupt och ha 5-10 cm mellan fröna och 30-45 cm mellan raderna. Som du ser på bilden har jag brutit den regeln men av just av den anledningen att jag inte riktigt vet hur bra grobarhet det är på de här haverrotsfröna. Gillar du inte att så i rader kan du så enligt någon annan struktur. Personligen tycker jag att det är snyggare om grönsakerna står mer oregelbundet än i rader men det är lättare att direktså i rader för att veta vad man håller på med. Våra förkultiverade plantor hamnar i mer oregelbundna strukturer och de samodlar vi med andra grödor i större utsträckning . Dessvärre kan man inte förkultivera rotfrukter som växer nedåt bara de som växer uppåt. Mer om det vid ett senare tillfälle.

Jag gillar att ha lite av mycket istället för att ha mycket av lite. Därför avgränsar jag pallkragarna med små ministaket ibland när jag direktsår. Då kan jag  så två olika grödor eller två olika varianter av en och samma gröda som här haverrot 'Mammoth Sandwich Island' och sorten "Gammal Gotländsk" i samma pallkrage.

När alla frön ligger i jorden är det dags att strössla över jord så att det täcker fröna. Nu är det bara att vänta och hoppas på det bästa, att fröna får sova lugnt över vintern och börja gro när det är dags. I april borde det synas några små gröna blad och strån som dyker upp här och där.

Kom ihåg att  skriva etiketter, det är lätt att glömma var man stoppat ner sina frön när man står mitt i grönskan och vill komma igång med vårbruket. Den här tiden på året är det skönast att skriva och kolla hur mycket frön som finns kvar innan man går ut i kylan. Lycka till mer dina sådder.