lördag 10 juni 2017

Kål - skörda 9 kg i en pallkrage


Jag brukar skörda över 8 kg huvudkål i en dubbel pallkrage och nu ska jag avslöja hemligheten.



Varför nöja sig med lite när man kan få mycket mer? När man ändå ska lägga ner en hel del arbete på att odla fram sina grödor kan man väl ändå se till att få lön för mödan, alltså en skaplig skörd! För att lyckas med att skörda mer än 8 kg i en dubbelpallkrage är det i huvudsak tre saker du behöver tänka på.

1. Se till att det finns näring i jorden, detta kan göras på flera olika sätt.
2. Plantera minst sju kålplantor i pallkragen.
3. Skörda dem skonsamt när du skördar dem.

Tidigt i mitt odlande: Under min första odlingsår gödslade jag nästan alltid för lite och fick ganska taniga plantor av de flesta grönsaker jag odlade. Med odling är det ju som så att ska man ta något så måste man också ge något och det man ska ge är näring. Den eviga energiprincipen helt enkelt. Det man stoppar in kan man få ut och skulle du mot all förmodan få du ut mer än du stoppat in så är det troligtvis trolleri eller så har du gjort något riktigt banbrytande och då vill jag att du mailar mig så fort du bara kan och berättar vad du sysslar med.

Girig: Först måste jag erkänna en liten detalj om mitt odlande. Jag har  alltid haft så otroligt svårt att hålla avstånd. Vad jag än planterat så har det alltid blivit för tätt. Det är ett genomgående drag hos mig och i grunden bygger det säkerligen på att jag är så girig när det gäller mina grönsaker. Jag vill ha så mycket som möjligt på så liten yta som möjligt. Det är lätt att tro att denna omåttlighet och snålhet skulle bringa mig och mina grönsaker i fördärv men så är är icke fallet. Sant är däremot att denna osympatiska odlingstendens faktiskt givit mig riktigt rikliga skördar och på ett sätt jag där och då, i min odlarungdom, inte kunde förutse.

Plantering och gödsel:Nu för tiden är alla huvudkålsplantor vi odlar vintersådda i slutet av februari - början av mars. Ofta planterar vi ut dem i slutet av april/ början av maj men ibland till och med senare i juni.  Ibland använder vi fiberduk och ibland struntar vi i duken. Duken använd mest som en kuvös den första tiden och inte för att stänga ute skadegörare. Vi använder för det mesta två olika slags gödsel. Ekologiskt pelleterat grönsaksgödsel och pelletterat hönsgödsel ca 300 - 500 g av vardera gödsel i varje enskild dubbelpallkrage. När vi applicerar gödslet krafsar vi ner det ca 10 cm ner i jorden och blandar runt det.  Ibland gödslar vi också med ensilage som vi lägger en bit ner i pallkragarna, ca 20-30 cm djupt och i ett 5-10 cm tjockt lager som vi gruffsar runt med jorden när den appliceras. Ensilaget ligger som ett extragödsel för plantorna när de blivit större och är lite som en en extra säkerhet och investering av näring. Ensilaget är enklast att tillföra när man nyanlägger en dubbelpallkrage men man kan också gräva ur ca hälften av jorden i en befintlig pallkrage, fylla på med ensilage och sedan lägga på jorden igen. Vid denna procedur lägger man jorden åt sidan eller i ett par skottkärror ( brukar behövas två ordinära skottkärror till ca 150 liter jord). Läs mer om jord i vårt inlägg "Odla i pallkrage så får du till en bra jord"

Ko och häst:Man kan också använda ko eller hästskit om man har tillgång till det, vilket vi ofta inte har. Är det koskit på säck från jordfabrik bör du använda en säck per dubbelpallkrage. Är det "riktig" gödsel och välbrunnen kraftig ko eller hästgödsel, gärna från halmströbädd doserar man 3- 5 kg i resp pallkrage eller om du är osäker på vikten ett par kraftigt överdoserade skyfflar. Tänk på att när man odlar så här är det bättre att ta för mycket gödsel än för lite, är du osäker på mängden ta lite till.


I augusti- september brukar vi skörda våra vitkålshuvuden och i september - oktober brukar vi skörda våra rödkålshuvuden. Huvudera brukar ligga på ca 1-1,5 kg per huvud.7 huvuden = ca 7 kg



Skörda skonsamt
När man skördar huvudkål ska man inte rycka upp hela plantan eller klippa av plantan vid marken. Nu gäller det att skörda smart så att växten inte dör utan kan fortsätta att leva och ge skörd. 
Först är det meningen att de 7 plantorna ska leverera ca 7 kg i form av lagom stora huvuden och genom att skörda huvudena skonsamt går vi in i den andra tillväxtperioden för dessa plantor. Nu är det meningen att de ska bilda minihuvuden. Tittar du noga på bilden ovanför ser du att vi klippt eller vridit av huvudena från plantorna och lämnat kvar 4-6 blad längst upp. Det är från dessa bladveck det kommer att bildas mellan 3-5 nya minihuvuden med en sammanlagd vikt på ca 0.3 - 0.5 kg per planta. 

Kålmatematik: Total skörd: Först 7 kg huvuden och sedan  + 0,3 kg minihuvuden per planta ( om vi räknar lågt) x 7 = 2,1 kg  minihuvuden per pallkrage  + 7 kg stora huvuden = 9,1 kg kål i en pallkrage. Men känn för all del inte som ett krav att du måste få ut 9 kg kål från en pallkrage. Jag har gjort det lite som en tävling med mig själv att hela tiden få ut mer skörd från samma yta. Skulle du bara få ut 6 kg kål från en pallkrage så tror jag ändå att du skulle bli jättenöjd, det skulle jag bli.


Minihuvuden: Så här ser vitkålen ut i september - november när minihuvudena växer ut. Vi brukar sprida ut skörden under en tid och skördar minihuvudena lite vid behov. Vitkålen håller sig fin ända fram till efter jul om den får stå kvar orörd ute i odlingarna. Förra året kom det en dovhjortsflock i början av december som hjälpte oss att skörda dem och har man inte elstängsel eller att grannen slutat jaga kan det lätt bli så.

Rödkål till januari: Rödkålsminihuvuden av sorten Cabeza. Just de här rödkålsplantorna växer i en erathbox på takfarmen och inte i en pallkrage. Men bilden visar tydligt hur mycket mat det faktiskt blir av dessa minihuvuden. Rödkålsplantorna brukar orka med att vara spänstiga till någon gång in i januari i odlingszon 2 och 3 för att sedan liksom förlora färg och frysa sönder någon gång i februari. Hade bara vintrarna varit lite mer jämnkalla och inte skiftat så mycket i temperatur tror jag att de hade kunnat klara sig mycket längre.

Kålembryon: På bilden till höger kan ni tydligt se när en planta som är nystulen på sitt huvud och som skördats skonsamt, skjuter ut början till nya små huvuden i bladvecken. Är det inte fantastiskt att de kan ge en andra skörd? Första gången jag var med om det här blev jag helt euforiskt och förvånad. Idag är det något jag varken vill eller kan leva utan. Det är faktiskt inte mest för att det blir så stor skörd som jag tycker att det här sättet är underbart, utan för att det blir en andra skörd, som gör att vi kan skörda under en mycket lång tid. Det mest klimatsmarta och det mest lagringsdugliga tillvägagångssättet är ju att låta växterna stå där ute i våra odlingar tills vi behöver dem och denna teknik möjliggör detta.

Lycka till där ute i era kålodlingar med alla faror som eventuellt kommer att uppenbara sig. När ni sedan lyckats att skörda några kilo kål kanske ni tänker som jag. "Hur är det möjligt att denna ganska krävande växt som så många under en odlingssäsong vill stjäla från dig, kan vara så billig att köpa i mataffärerna? Jag skulle aldrig nöja mig med att sälja mina underbara kålhuvuden, stora som små för mindre än 1000 kr kilot. Så värdefulla är de för mig. 



/ Johannes

5 kommentarer :

  1. Har du duk helatiden på din kål ?? El hur gör du för inte på odjure på dom å äter sönder dom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nästan aldrig. Jag sprutar med bakterier mot kålmal och kålfjäril. Preparatet heter larvskydd eller Turex.

      Radera
  2. Hur djup jord ska vara i pallkragen för kål?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag använder dubbla pallkragar då rymma det 400 liter jord.

      Radera
  3. Jag täcker dem hela tiden från späda åldern och fram till senhösten, då ingen lägger ägg längre.

    SvaraRadera