Tillsammansodlingen - Vad händer nu

Jag har aldrig höstgrävt eller städat undan alla plantorna på hösten. Så därför finns det en hel del växter i våra odlingar under vårkanten som vi kan njuta av både i köket och med våra ögon.

Jag har flera gånger varit nära att skörda våra sju övervintrade purjolökar av sorten St. Viktor. Men i sista sekund har jag tagit ett djupt andetag och lyckats behärska mig. Men varför då? Jo dels för att jag är så himla fascinerad av att få se dessa vackra skapelser stå där ute i odlingen och blända mig med sin skönhet och för att jag är så nyfiken på att se hur länge de kan stå utan att gå upp i blom.

Jag hade alldeles för stora förhoppningar när jag vintersådde cicorian "Rosso di Verona" vintern 2016. Det blev ingenting som liknade de röda huvudena som fanns avbildade på fröpåsen, istället såg de ut som gröna maskrosplantor. Men nu tittar det upp rubinröda miniatyrhuvuden i såraden där jag sensommarsådde dem. Små, men de har samma färg. Målet är att jag, någon gång efter trädgårdsmässan ska gräva upp några plantor och sätta dem i stora krukor i kalvväxthuset. Jag nöp bort ett blad igår och den hade en ljuvligt aromatisk bitterhet.

Få kålhuvuden har någonsin hängt med ända in i april och behållit sin spänst, färg och krispighet. Men den här savoykålsplantan av sorten vorbote har stått här sedan i maj 2016 och är redan över ett år gammal, den vintersåddes i februari 2016. Ett personligt rekord jag är fantastiskt stolt över. Den här ska jag skörda inom ett par veckor och njuta med en vinegrette på egen äppelcidervinäger.

Gamla vintersådder. Om jag inte skulle våga misslyckas så skulle jag inte komma framåt i mitt odlande. Det här är några bevis på att det inte alltid blir som jag tänkt mig  Här står ett gäng vintersådder där det faktiskt inte hände någonting, ingenting kom upp! Men istället för att slänga inkråmet i komposten kan man lägga dem på friland och strö lite jord över och hoppas att fröna väcks av nästkommande vinter. Jag ska ge dem ett par månader till, sedan får de tömmas i komposten.

I år ser det ut som att all vitlök jag planterade i december har överlevt, så var det inte 2016 då hälften av alla lökar hade dött. Här tittar några från konsumtionssådden upp. Just dessa vitlökar ska inte få växa klart och bli stora utan skördas som vårprimörer under april maj och stekas hastigt eller bli till vårt underbara limegröna vitlökssalt. Hur ser det ut i dina odlingar just nu? Har vitlökarna tittat upp? Har du sparat växter från i höstas?