fredag 23 september 2016

Hur vi bekämpar Kålfjäril och kålmal

Kålfjärilar som äter på krasse. Krasse är en bra indikatorväxt för kålfjärilslarver, inte sällan hittar man dem där i stort antal.
2016 har verkligen varit ett svårt år för alla som odlar kålväxter. Kålmalen dök upp i slutet av maj på många ställen i landet och från en dag till en annan var de bara där och precis överallt. Vill man inte använda gifter så gäller det att ha is i magen när kålmalarna dyker upp. Först måste malarna få lägga ägg som sedan kläcks och blir till larver. När sedan larverna kryper runt kan man bekämpa dem med en bakterie som gör att de dör. Man löser upp ett bakteriepulvret i vatten tillsammans med en droppe diskmedel och sprutar på kålväxterna, gärna i omgångar, nästa gång de knaprar på dem så får de i sig bakterierna och dör. Vi testade att bekämpa med dessa bakterier för första gången i år och det fungerade jättebra, se film längst ner i inlägget. Visst, plantorna såg lite malätna ut, men de klarade sig och vi har redan skördat både mängder av broccoli, spetskål, vitkål och några huvuden av rödkål.

Dessvärre var kålmalen bara den första snyltgästen i år. Under sommaren dök nästa fara upp "Kålfjärilen". Den ser ut som härliga somriga bleka citronfjärilar med en till tre svartbruna prickar, på vardera vinge.

Lär dig hur den här fjärilen ser ut
så vet du när invasionen är på väg.
Men kålfjärilen är en ulv i fårakläder som parar sig bland dina växter för att sedan lägga sina äggsamlingar på undersidan av bladen på dina kålplantor. Favoriten verkar vara broccoli och svartkål, åtminstone i våra odlingar. I år har vi klämt ihjäl 50-70 äggsamlingar och det är det säkraste sättet att hålla kålfjärilens larver från dina kålplantor, att klämma ihjäl dem innan de kläckts.
De största angreppen av kålfjäril sker oftast i september hos oss.



Visst är de vackra men vill du ha dina kålplantor för dig själv måste du klämma eller ta bort äggsamlingarna.




I år testade vi att bekämpa kålmal och kålfjäril med hjälp av en bakterie som de inte tål. Det tar ju en hel del tid i anspråk att spruta och hålla på  men det var det helt klart värt. Vi har redan skördat en del kål och kommer kunna skörda mer under höst och vinter.

5 kommentarer :

  1. var skaffar du dessa bakterier????

    SvaraRadera
  2. Att täcka hela fältet är bra lösning

    SvaraRadera
  3. Gud vad hemskt det där borde vara olagligt!!

    SvaraRadera