söndag 16 april 2017

Odla egna kryddor - koriander


Koriander odlar vi av två anledningar: jag gillar bara fröna och Johannes är stormförtjust i bladen. Smaken på bladen är så genomträngande och karaktäristisk så att man antingen hatar den eller älskar den. Kanske är det så att man måste lära sig tycka om den och när man blivit van så är det inte helt ovanligt att man få mersmak och börjar älska den.
De färska bladen passar utmärkt till mat med asiatiska eller mexikanska smaker,  en stor hög med bladhack brukar Johannes ha som tillbehör. Bladen passar också bra i matiga sallader med tex hathavre eller bulgur.

Efter blomningen bildas frön som man kan äta färska eller torka. Vi torkar och mortlar fröna till en mycket användbar korianderkrydda. Jag tycker att smaken påminner något om spiskummin men med en ton av citrus. Malda korianderfrön brukar vi använda i våra blomkålsbollar och i vår rotfruktsgryta.


Att odla koriander
Koriander är en ettåring och behöver sås på nytt varje år. Den är relativt snabbväxande och kan sås vid jämna mellanrum under vår och sommar och går därmed att skörda länge.

Fröna tål kall temperatur och lyckas gro relativt tidigt i vår kallväxthus under våren. Vi brukar lägga fröna i jorden i små byttor redan under vintern så att de är beredda när våren kommer. Vi kallar det för vintersådd. Fröna brukar vi lägga i små högar så att plantorna växer upp som små tuvor, men man kan också bredså dem. Det fungerar också att förkultivera koriander inomhus eller så direkt utomhus under våren och sommaren. 

Många kryddväxter tål att skördas om och om igen, efter som de skjuter nya skott. Men så är det inte med koriander. När den är skördad så är den. Vi brukar därför driva upp nya plantor under säsongen.

Skördar man sparsamt är det lätt hänt att plantor drar i väg på höjden och börjar blomma. Vi tycker inte att det gör någonting eftersom vi då kommer att kunna få njuta av fröna som bildas.

Läs också om dillpersiljatimjankyndelgräslökkoriander, mynta, körvel, libbsticka, citronmeliss och basilika.

/Theres Lundén



Inga kommentarer :

Skicka en kommentar