Vad städar vi bort och vad låter vi stå kvar?

I ett tidigare inlägg beskrev vi hur vi höststädar i grönsaksodlingen och förbereder nya odlingsplatser. Samtidigt har vi tidigare även berättat att vi inte höststädar. Vari denna tvetydighet kan man kanske undra?

Anledningen är att vi hela tiden utvecklas och hittar ny vägar i vårt odlande. I detta fall handlar det kanske mest om tid och ork. Att städa bort allt på hösten har inte prioriterats alls och därför har rasslet bara fått vara. Frampå vårkanten har det visat sig att växter som sett döda ut fått ny kraft och börjar spira på nytt. Våra upptäckter är långt ifrån unika. Vissa växter är perenna och växer upp år efter år, andra växter är bienner (tvååriga) och brukar sitt första år ge den skörd vi vanligtvis är ute efter tex blad eller rötter. Sitt andra år går de upp i blom för att bilda frön. Slutligen har vi ettåringarna, annuellerna, som ger allt under en säsong.

Om vi har tid för trädgårdstädning under hösten passar vi på att samtidigt förbereda för kommande säsonger. Dött växtmaterial återgår till jorden direkt. Vid städningen sparar vi först och främst alla perenner, därefter låter vi vissa tvååringar stå kvar, dels för att kunna ge oss egna frön och dels för att de tidigt på våren innan blomningen kan ge frodiga ätbara blad. Annuellerna rycker vi upp ur odlingen efter att de gett upp. Nedan listar vi några av de växter som vi brukar lämna kvar och varför.

Palsternacka som blommar.

• Vi brukar låta några exemplar av morot eller palsternacka stå kvar i odlingen. Dessa rotsaker är tvååriga, vilket innebär att de går upp i blom sitt andra år och bildar frön. På så sätt får vi förhoppningsvis eget utsäde.

• Persiljan håller sig grön och fin länge och får stå kvar. Under kommande vår och försommar brukar den blomma och om vi hinner kan vi skörda frön, i annat fall ramlar de ner rakt under plantan och gror och föryngrar persiljeplantan på egen hand.

• Timjan, gräslök, vinterkyndel, spansk körvel och libbsticka är perenna kryddväxter och får stå kvar i många år.

• Grönkålen kommer ge skörd en lång tid framöver och får självklart stå kvar under hela vintern. Vill man kan man klippa ner den, och lämna en decimeter av stjälken och roten kvar i jorden. Under våren börjar den spira igen och kan ge mycket tidig skörd. Efter blomningen kan egna frön skördas.

• Huvudkålen brukar vi skära av det första huvudet och efter det låter vi plantan stå kvar. Inom kort börjar det blidas 3-4 nya minihuvuden som vi skördar under senhösten eller vintern. Dessa knyter sig inte så hårt, men är fantastiskt goda. Efter den sista skörden, kan man ta bort plantorna om man önskar.

Grönkål som fått övervintra ger fina och goda blad tidigt.

• Röd - och gulbetor och mangold kan sparas för att ge frön kommande år. Men inte samtidigt. De kan korspollineras och ge frön med helt andra egenskaper än önskat. För oss är det mangoldens tur detta år att ge oss frön. 

• Brysselkålen får stå kvar eftersom den i bästa fall kan ge skörd ända fram till april.

• Pepparrot som inte skördats får vara kvar.

• Piplöksblast som vi inte skördad ännu får vara kvar så att näringen återgår till löken. Nästa år ger den oss ny skörd.

• Sparrisens yviga plymer kan se förskräckliga ut, särskilt om de böjt sig. Dessa måste vara kvar för att samla kraft till vårens nya sparrisskott.

• Jordärtskockorna får vara kvar i jorden och kan skördas fram till april. Lägger man halm på jordytan kan man skörda även fast tjälen kommer. Blasten klipper vi ner, när den ser allt för tråkig ut. 

• Potatis har vi låtit vara kvar i jorden ganska länge, fram till det blir tjäle i marken ungefär. Potatisen håller sig väldigt bra i jorden och behöver inte ta plats inomhus. Det har hänt att vi glömt kvar en massa potatisar, men de har faktiskt övervintrat och sedan börjat gro. Se vår film om hur vi gjorde med potatisarna.

Det som vi årligen drar upp ur våra odlingar och som aldrig mer kommer att ge oss något får direkt återgå till jorden på något sätt. 

• Gurka och zucchini har gjort sitt fram på höstkanten och växtdelarna tar vi upp. De åker ner på komposten eller i den befintliga jorden. Det gör ingenting om de har mjöldagg på bladen.

• Ärtor och bönor av olika slag blir ett bra tillskott till jorden om det myllas ner efter att sista baljan är skördad.

• Sallatsplantor som gått upp i blom, skördar vi på frön annars tar vi bort plantorna som får återgå till jorden.

• Majsen tar vi bort efter att vi skördat den sista kolven. Dessa stjälkar kan vara ganska hårda och behöver klippas i små bitar innan de blandas med jord eller kompost.

• Slinger- och buskkrassen som spridit ut sig och blivit slemmiga efter första frosten, tar vi bort och lägger i jorden eller på komposten. Innan frosten kommer har vi skördat dem på frön.

Var nu försiktiga när ni är i städartagen och låt inte allt förspillas. Det finns guldgruvor i era land och odlingslådor som kan ger er mer skörd och värdefulla frön från era favoritsorter.

/ Theres & Johannes

Salladsblommor ger otroliga mängder med frön.