Att en gata på Södermalm i Stockholm kan dölja en stadsodling är inte så lätt att tro. Men bakom dessa fasader döljer det sig en stadsodling med en av innerstadens äldsta komposter, ett hönshus och mängder av växter. Precis som på Jakobsbergsgatan i Västerås så är det en hyresfastighet. Men där vi är 6 familjer i ett hyreshus så är de uppemot 100 där och mellan 20-30 personer är odlingsaktiva. Det som odlas mest är sådant som funkar i lådor/tunnor/krukor. Tomater, chilli, potatis i hinkar, kryddor mm. Efter att fått kontakt med Lena Israelsson via en odlingscommunity så bestämdes det att jag skulle komma och titta förbi någon dag. Jag packade med mig kameran och blev kvar i ett par timmar.
Hur sköts odlandet?
Fastigheten har gemensamma odlingar: utanför varje port står en ektunna med fleråriga kryddor i där alla kan skörda efter behov. Det finns också äppelträd, bärbuskar och ett större kryddland.
De som är aktiva odlare vill ju såklart ha det mesta av det de har sått och planterat för sig själva, men det är helt ok att ta sig en chilli eller några basilikablad till pastan. Men att skörda hela plantor gör bara den som har planterat dem.
När man går omkring på innergården så dyker det upp växter i krukor lite här och där. På en innergård är det största problemet sol, att man får för lite sol. Det gör att man får välja växter med omsorg eller våga sig på att chansa och hoppas på det bästa.
Tomat "Gardens delight" odlas i en gammal kista funnen i grovsoporna.
Rocoto
Chilli
Toamtillo
Trombochinon växer i ett gammalt zinkbadkar.
När det var tal om att skaffa hönshus för 2 år sedan så var alla i trapphuset närmast hönshuset med på att skaffa höns och när sedan hönsen anlände så ordandes det dopfest då ca 50-60 personer var närvarade. Äggen delas ut när någon fyller år eller på andra bemärkelsedagar eller till de som vill ha ägg. Men att baka på dem till den gemensamma söndags hönshusstädningen går alltid före. På bilden syns Lena och Janne som är de två eldsjälarna i denna oas. Lena känner säkert många till genom hennes trädgårdsböcker. Och att hon fick "Allt om trädgårds" stora pris 2009.
Stockholms innerstads äldsta kompost (20år) som betytt oerhört mycket och har varit och är själva motorn i den här stadsodlingen.
Vilket härligt inlägg Göran! Även om ämnet inte berör mig personligen tycker jag om att läsa hur den urbana människan ändå söker till sitt 'ursprung' och vill något vettigt och gör något konkret av det....:)!Att erövra sin närmiljö och påverka hur den ser ut och den används...egentligen ett stort demokratiproblem där få människor engagerar sig eller förstår att man bör göra det.Och stadsplanerade frågar väl aldrig befolkningen vad de vill...?!
SvaraRaderaNu växer dock stadsodlingarna i en nyvåg som man kan bara hoppas på att den håller i sig. /Anja
Ja vi får hoppas att vi kan inspirera fler genom att visa upp goda exempel.
RaderaHej farbror! Så kul att du tittade in. Det är ett Åkerö som trutar med skaftet i bästa Pingu-stil.När du skriver om innerstadens äldsta kompost undrar jag ju...det var mer än 20 årsedan jag hade bekanta i stan som också komposterade. Men det registrerades nog inte på den tiden?
SvaraRaderaVad skönt att det finns "lantisar" med odlingar även i storstan. Och att det är accepterat. När jag bodde i lägenhet fick jag skäll för att jag matade vildfåglarna, tror inte en kompost eller hönor hade varit uppskattat där :-)
SvaraRaderaVilken härlig odlarglädje :-) blev riktigt glad av ditt inlägg TACK!
SvaraRadera/Helena
Kul att få läsa om vår gård - du har beskrivit det hela som det är. Vi kanske inte pratade så mycket om den demokratiska processen, den är ganska omfattande och segdragen, att fatta beslut om att plantera ett äppelträd kräver ett antal möten. Jag tror ta mig tusan ALLA tycker och tänker om allt. Å andra sidan är besluten väl grundade. Det var särskilt viktigt när det gällde hönsen. Sen vill jag tillägga att vi har ett bra samarbete med allmännytiga Svenska Bostäder, som äger fastigheten och gillar vad vi håller på med. Hm, nån skrev att komposten inte är äldst i stan, jag tror jag måste leta upp bevis. Återkommer.
SvaraRaderalena
Nu har jag kollat (vet inte varför jag fajtas för kompostrekordet, men det är väl för att vi är så stolta över det): Vi har komposerat vårt köksavfall i varmkompost åtminstone sedan 1990, antagligen ett eller två år tidigare. Tivlar starkt på att det då fanns någon kökskompost för hushållsavfall på någon annan gård i stan.
SvaraRaderalena