Vi odlar eget julpynt

När de vackra frökapslarna är tömda på vallmofrön blir de till julfägring med hjälp av lite färg och tråd. Så häftigt att kunna odla fram eget julpynt.

Att ytterligare kunna göra något med en av våra favoritväxter "vallmo" känns ju bara så underbart. När jag satt och sorterade frön förra veckan bestämde jag mig för att spara några av de vackraste frökapslarna, så att vi skulle kunna pyssla med dem. De är ju som de allra mest perfekta julgranskulor man kan tänka sig och så lätta att de inte tynger ner grenarna. Visst kan man använda dem naturella, så som de ser ut när de ligger i skålen i bilden ovanför, men vi ville ta det några steg längre. 

Vi utrustade oss med förkläden och munskydd och tog vår tillflykt till balkongen med de nyinköpta sprayfärgerna. 

- Man måste ha munskydd, sa lilltjejen, det har jag sett på programmet "fixa rummet".

Tidningar breddes ut på balkongens golv och förgyllningsarbetet tog vid. Att vallmokapslarna är så lätta ställde till en hel del problem. Vi fick vara ytterst försiktiga med spraymålandet. Så fort vi tryckte för hårt for kapslarna iväg över balkongen. Med små nätta duschar lyckades vi tillslut få alla frökapslar att skina av guld och silver. Vi var inte så noga med att det skulle bli heltäckande utan nöjde oss med att det mesta skulle vara glänsande.

En gammal mamma. Kan man säga det om en torkad gammal frökapsel? Hur som helst, det känns så fint att kunna använda naturmaterial på det här sättet och att sommarens blomsterfägring tillslut hamnar i granen på julafton. Än en gång sluts cirkeln och det handlar inte bara om från jord till mun utan från jord till gran.

Efter middagen gick vi ut och hämtade in alla gyllene julgranskulor och började pyssla tillsammans. Med nymålade julnaglar och med Agnetas och Lindas skiva från 1981 "Nu tändas tusen juleljus" glimrade kvalen till och julen spreds sig in i varenda vrå hemma hos oss.

Jag vet, några av er kommer tycka att vi är svikare, inte helylle eller grönt omedvetna. Men tänk på det som man vanligtvis hänger upp i granen!  Är det 100 % återvunnet glas i glaskulorna? Plast utan mjukgörare i juldekorationerna? Eller produkter som vuxna och barn fått skäligt mycket betalt för att framställa? Vi har inga ambitioner att vara perfekta och vi varken lever eller odlar utifrån ideologiska skäl. Vi bara älskar att äta vår egen mat och leka med livet och göra roliga och intressanta saker. Att se mina barn blomma ut i kreativitet och vara i skaparflow är bland det bästa jag vet. Där och då, när de går upp i vad det innebär att vara levande kliver jag tillbaka och njuter. Jag håller mina tummar och tänker att barn som vet att de är älskade och får skapa, blir till vuxna människor som gör den här världen till en kärleksfullare och bättre plats.

Nu dinglar det förgyllda vallmokapslar i julgranen bland annat egenpysslat tingel och tangel. Barnen längtar till imorgon kväll när de ska få gå och lägga sig och vakna rakt in i julafton. Jag vill passa på att önska er en underbar jul.

Johannes Wätterbäck