Lucka nr 21 - Potatis

I lucka 21 har vi gömt potatisen. En rotfrukt som nästan alla älskar och trots att den härstammar från Sydamerika så skulle nog de flesta i Sverige anse att den är lika Svensk som nubbe, jordgubbar och kåldolmar, som förutom nubben också härstammar från andra länder.

Vid gärdsgården vid grusvägen vid skogsträdgården stod jag ofta som liten och spanade ut på åkern efter Urbans traktorer, ibland hörde man ett gnissel och skrammel lite längre bort på vägen. Gnisslet och skramlet kom från en stor herrcykel och då såg man honom. Lasse! Det var Urbans bror tapetseraren som kom cyklande från staden. Han var iklädd kavaj, keps och byxor med pressveck.  Han hälsade alltid med ett stort leende och med ett högt och tydligt hej och vinkade med en av sina gigantiska händer i farten. Strax utanför där jag stod ställde han sin cykel och gav sig ut på åkern för att plocka sig en kasse potatisar. Och som han lovprisade dessa knölar, se! Se ropade han samtidigt som han sträckte några mot mig.

-Så otroligt fina! Dä här är riktigt fina potäter, riktigt fina!

Det var något magiskt att få se honom stå där, som en man från en helt annan tid med kläder knappt någon annan brukade bära på en potatisåker och med en så otrolig glädje över att få skörda sina knölar. Det är honom jag alltid tänker på när jag skördar potäter. Hur Lasse stod där ute bland blasten i Urbans potatisåker och gräver och pillar upp sitt jordiga guld med sina stora händer. Potatisen han skördade var alltid lika fin, jag hörde honom aldrig någonsin säga något ont ord om potatisar så länge han levde. (De var alltid riktigt fina.)

Jag har likt många andra i Sverige starka kopplingar till potatis och en mängd underbara smakupplevelser men Lasse tillförde en känsla av äkthet och enkelhet för denna gröda som jag bär med mig än idag. Jag vill inte påstå att jag är en stor potatisodlare men jag har svårt att tänka mig att leva utan den i mina odlingar. De där delikatesslådorna med olika slags Franska potatisar är ett återkommande inslag i våra odlingar och det är så vi odlar potatis, som en lyxgröda som vi kan skörda från mitt i sommaren till en bit in på hösten. I år räckte de enda in i december.

Än idag kan jag sakna att jag aldrig mer får se den där svunna generationens människor på landsbygden. Gubbarna och gummorna i gammeldags kläder och som levde ganska enkla liv. Självklart romantiserar jag en hel del när jag tänker tillbaka på den tiden och Lasse var ju gammalmodig redan på 70-talet. Alla tider bär ju sin glädje, sina umbäranden och sina sorger och det är svårt att se med en klar blick på svunnen tid. Men när jag blundar sittandes vid grusvägen kan jag se dessa människor som med blod, svett och tårar brukat jorden och byggt upp det här landet. Vi som odlar idag är av en helt annat sort. Helt andra krav, hjälpmedel och grödor och det är så klart  vackert och äkta det me.

Nedan följer ett smakprov från odlingsboken Alla fingrar Gröna. I vår bok beskriver vi alla odlingssteg i odlandet detaljerat från det lilla fröet, knölen och sticklingen tills grödan hamnar i din mun.

___________________

Potatis

Solanum tuberosum

Potatis förkultiveras på en sval och ljus plats

inomhus i april. Slutplanteras utomhus april–maj när björken börjar knoppas.

Ett år när vintern var mild och vi hade slarvat när vi tog upp potatis året innan, dök det upp mängder av plantor i marken våren därpå. Plantorna var tre veckor tidigare än om vi hade satt potatis på traditionellt vis, med groddade knölar. Vi tillämpar växelbruk, så vi beslöt oss för att flytta de flesta av plantorna, eftersom de växte där vi tänkt odla majs och bönor. Det visade sig vara så många kvarglömda potatisar som överlevt vintern och börjat gro att vi inte behövde köpa några sättpotatisar alls det året. När vi skördade i juli fick vi ihop över 50 kg på 15 plantor. Även de potatisplantor som lämnades att växa på samma plats i två år gav fin skörd och drabbades inte av sjukdomar. Vilken vinst! Inte en krona till utsäde och ändå kunde fyra familjer äta sig mätta under flera dagar.

Ny jord. Läs s 254 om du behöver skapa ny jord för pallkragar.

Befintlig jord. Om du ska odla i befintlig jord i pallkrage eller på friland börjar du med att rensa bort allt ogräs. Luckra sedan upp jorden med en grep, ca 20–30 cm djupt. Blanda i kompostjord och gödsel: räkna med 10–40 liter kompostjord per kvadratmeter (om du använder bokashikompost läser du mer på s 282). Gödsla inte potatis för mycket: ligg i underkant av rekommendationerna på respektive gödsel. Odlar du i sandjord behöver du öka på gödseln enligt förpackningarnas rekommendationer. Ska du använda brunnen gödsel tillför du max 1,5 kg per kvadratmeter. Tillför gärna 1,5 dl vedaska per kvadratmeter.

Plantera din potatis så att knölen hamnar på ett djup av 5–7 cm, med ett avstånd på 20–30 cm till nästa knöl och ett radavstånd på 50–90 cm. Antingen gör du fåror med en potatisåder där du planterar potatisen eller så gräver du ner varje planta/knöl för sig med grep eller spade.

Märk planteringen med sort och datum, t ex på en glasspinne som du sticker ner i jorden.

När potatisblasten är 3–10 cm ovanför jordytan kan du fösa upp jord mot den (kupa). Om du täcker

jorden med organiskt material som gräsklipp, ogräsrens eller löv minskar vattningsbehovet, ogrästillväxten hämmas och näring tillförs jorden. I vissa fall kan en rejäl täckning ersätta kupningen.

 På friland kan du ge varje knöl 1–2 liter vatten vid planteringen. Därefter behöver du inte vattna så ofta, bara 20–30 liter per kvadratmeter ett par gånger i maj–juni. I pallkragar kan det behövas vatten oftare. Vattna 10–20 liter per kvadratmeter vid plantering och därefter 1–2 gånger i veckan så att jorden hålls fuktig. Täcker du jorden med organiskt material behöver du inte vattna lika mycket.

____________________

 Klicka gärna in på vår potatisfilm och se hur vi flyttar potatisplantor. 

Klickar du på bilden nedan kommer du till förlagets bokshop. / Johannes & Theres

'