måndag 20 mars 2017

Odla i pallkrage




Vi är aktiva i flera olika odlingar. De är belägna på landet och i staden, direkt på marken och på tak. Det som finns med som en röd tråd i våra olika trädgårdar är odling i pallkragar. Vi har såkart andra typer av odlingslådor också och odlar även på friland. Men just pallkragar har vi en förkärlek till.

När jag besökte den lokala handelsträdgården i mitten av 90-talet hörde jag en annan kund berätta om sin pallkrageodling. Vilken lysande idé tänkte jag och tog mig en sväng förbi skrothandlaren som höll till på andra sidan åsen. Min första odling i pallkrage bestod av zucchini och pumpa. För min steniga mark, blev det en stor skillnad att kunna odla i en upphöjd bädd, där jag alltså kunde lägga jord ovanpå jordytan. Aldrig mer skulle jag behöva gräva som en tok och spätta bort en massa stenbumlingar för att ordna med nya land. När jag odlat ett par säsonger kunde jag även finna fler fördelar än att slippa baxa stenar.

I upphöjda bäddar, där jorden som man odlar i är ovanför markytan, blir jorden snabbt varm på våren och därmed också tidigt odlingsklar. När jorden i pallkragen är frusen på vintern upplever jag den aldrig lika hård som tjälen i marken.


När det gäller vattning behöver man vattna rikligt i en pallkrage. Jorden torkar ut mycket snabbare i jämförelse med ett friland. Vi brukar tillföra mycket organiskt material i jorden eller biokol för att hjälpa jorden att behålla fukten. Att plantera tätt eller täckodla, gör också att fukten inte avdunstar och håller sig kvar i jorden ett längre tag.

Vi brukar för det mesta använda två pallkragar ovanpå varandra. Då finns utrymme för mycket jord och det blir ett bra jorddjup för rötter att röra sig. Till pallkragar finns ett relativt stort utbud av tillbehör. På bilden nedan syns en ställning för plast och nät. Det kan alltså bli ett växthus med plasten eller en insektsfri zon med nätet. Det finns också en drivbänksvariant, se bilden ovan, som lätt kan monteras ovanpå en pallkrage. En slags spaljé anpassad till pallkrage har vi provat, men vi föredrar gamla krakstörar invirade i kycklingnät för växter att klättra på.

I princip alla ätbara växter trivs i pallkrage. Det är bara våra chiliplantor som inte gillat pallkragarna.



Pallkrage på marken
Jag brukar dela in pallkrageodling i två typer: med nedbrytare eller utan nedbrytare. Själva odlingen och resultatet är det ingen större skillnad på om man anpassat jordbearbetningen efter rådande förutsättningar. När vi ställer en pallkrage på marken och fyller den med jordmaterial kommer maskar och andra mikroorganismer snart ha hittat upp till jorden och börjar leva sitt liv där. De tar hand om gamla växtdelar om omvandlar det till ny och näringsrik jord. Ju mer organsikt material, desto mer har nedbrytarna att jobba med, vilket i sin tur leder till en mycket näringsrik, fuktighetsbevarande och lucker jord.

När vi anlagt pallkrageodlingar i staden har vi använd jordmaterial på säck eller anläggningsjord i lösvikt. Den köpta jorden är gödslad och klar att använda. Dessutom är den luftig och fin. Perfekt första året. Men för att jordkvaliteten ska bestå, behöver man kontinuerligt arbeta med sin jord.

Här är några grundpelare när det gäller jord
1. Växter trivs bäst i näringsrik jord
2. En bra jord behåller fukt och näring bra
3. I en luftig jord trivs växternas rötter

Maskar och andra mikroorganismer ha visats sig göra underverk för jorden. I en jord där det finns gamla växtdelar, finns det också mat för dessa nedbrytare. De snaskar i sig av maten och omvand-lar det till näringsrik jord. Enligt Börje Remstam ökar maskar jordens näringsinnehåll 3-7 gånger.  Innan växtdelarna blir maskens mat ger de en mängd luftrum i jorden och fungerar som små tvättsvampar som behåller fukt i jorden. När maskar rör sig skapas också hålrum, där rötter trivs mycket bra. Det vi vill säga är alltså att om du har mycket maskar i din jord så är det en indikator på att jorden är mycket bra. Har du inga maskar, behöver du locka dit maskar. Det gör man genom att tillföra organiskt material, som gräsklipp, löv eller annat trädgårdsrens.

Olika typer av organiskt material kan ge olika slags näringstill-skott till din jord. Det som visat sig ge mest näring är färskt gräsklipp eller ensilage/hösilage. Gödsel i från växtätande djur ger också bra med näring. Ovannämnda exempel ger förutom näring också något för maskarna att bearbeta. Flytande, pelleterat eller pulveriserat gödsel ger också bra med näringstillförsel, men inte lika mycket för maskar att ta sig an och jorden kan med tiden bli torr och hårt.

När vi ställer upp nya pallkragar brukar vi förse jorden med en stor mängd organiskt material redan från start som kan hålla maskarna sysselsatta lång tid framöver. Tar man bort grässvålen kan det gå fortare för maskar att hitta till pallkragejorden. Lägger man tidningspapper i botten behöver man inte ta bort någon grässvål, tidningarna hindrar gräset från att växa uppåt. Då vi har trädgårdskompost som vi blandar ner i jorden, ympas maskar och andra organismer in direkt och kan starta sitt arbete.

Summa summarum, vill man hålla sin jord näringsrik och gynnsam för odling, behöver man alltså kontinuerligt tillföra organiskt material. Det gäller alla typer av jord.

Se klippet om hur vi skapar en jord till våra pallkragar.



Pallkrage på oorgansikt underlag
Med pallkragar på tex asfalt, betong eller andra underlag som kan förekomma på uteplatser, terrasser, gator och torg behöver man utgå ifrån att andelen nedbrytare är betydligt mindre. Jorden i pallkragarna får då ingen kontakt med maskar och annat som bor i marken.

När vi ställer upp en ny pallkrage på vår takterass brukar vi alltid ställa den på en lastpall. Som skydd för att inte jorden ska trilla igenom pallens springor, brukar vi lägga wellpapp eller tidningar. Därefter fyller vi på med planteringsjord, barkmull, kogödsel och biokol. I traditionell jord fixar organsiskt material och nedbrytare att jorden hålls fuktig, lucker och näringsrik. På tex ett tak kan biokol bidra med liknande egenskaper har vi märkt.

Vi har provat att ympa in mikroorganismer för att kunna berika jorden med mer organsikt material, men det blir ingen vidare bra nedbrytning då nedbrytarna inte trivs och dessutom blir det svårt för mikrolivet att överleva vintern i dessa slutna behållare.

Till jorden på vårt tak tillsätter vi mestadels pelleterad hönsgödsel och grönsaksgödsel vid sådd, förutom den kogödsel på säck vi tillsatte vid anläggandet.





Varje år utökar vi med åtminstone en pallkrage i någon av våra odlingar. Det händer också att några kragar börjat förmultna och behöver bytas ut. Vi brukar se till att vi har några kragar på lager så det alltid finns hands när man behöver. Utan pallkragar skulle vi inte kunna odla så mycket som vi gör idag.

/Johannes

2 kommentarer :

  1. Jag funderar på att köpa jord från miljöstation. Den har ph 7,5-8,5, är det för högt? De menar det är blandning av sand och trädgårdskompost. Vad tror du om att starta med detta och blanda i bokashi och gräsklipp?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en bra början :)

      Radera